Lyckad demonstration!
Årets första majdemonstration blev en lyckad tillställning. Fint väder (om än lite blåsigt), bra drag i tåget och ett bra möte i Hörsalen.
Här kan du läsa några av talen:
Cecilia Ambjörn:
Är det någon som vet vem gorillaungen Enzo är?
Närmaste tiden kommer tusentals besökare till Kolmårdens djurpark för att beskåda den nyfödde. Och det kan ju vara positivt på många sätt. Men varför är han så attraktiv och spännande?
Kanske därför att han hör till en djurart som ropar på hjälp för att överleva. Enzo hör till en av de grenar på vårt utvecklingsträd som inom detta århundrade kommer att helt försvinna enligt vissa forskare. Troligen kommer de bara att finnas kvar i några djurparker i framtiden.
Kan vi bidra till att gorillorna kan leva vidare i Afrika? Att orangutangerna fortsatt får finnas i Asiens djungler? Javisst kan vi. Vi kan till exempel sluta köpa möbler och trävaror som tillverkas av regnskogsträ. Det är ju i regnskogen som dessa djur lever, och den naturtypen skövlas nu i ett rasande tempo.
Men det finns andra miljöer, som ligger närmare oss, som också är värda att skydda. Livsmiljön här hemma är också värd att värna. Vi i Vänsterpartiet har koncentrerat oss på åtgärder som snabbt ger resultat för miljön. Där den mest värdefulla naturen kan bevaras, samtidigt som vi skapar nya arbetstillfällen.
Vi måste bygga ut fjärrvärme mycket snabbare än idag, och inte planera nya bostadsområden där man använder direktverkande el. Det bidrar till att minska de klimatförändringar som vi redan ser effekterna av. Av samma skäl vill vi ha spårväg till Ringdansen/Ensjön. Vi arbetar hårt för att det skall vara klart 2009.
Vi vill ha mer ekologisk och KRAV-märkt mat i skolor och förskolor, så får vi mindre gifter i jordbruket. Det påverkar djur- och fågellivet positivt. Vi vill kunna bada i havet utan en massa slemmiga och giftiga alger, därför måste vi åtgärda de avlopp som idag går ut i Bråviken.
Låt oss tillsammans verka för att skydda de resurser som gör att våra barn och barnbarn kan ha samma livskvalitet som vi har!
***
Irja Berglund:
Idag är det arbetarrörelsens dag.
Det är en dag för solidaritet till världens förtryckta människor som kämpar emot orättvisan och exploateringen.
Jag, vårt parti och ni, ”… alla människor som har hjärtat åt vänster”…, som vill stå emot höger vinden, vi alla vet att det är svårt, men vi vet också att det är mjöligt att göra det och vi är beslutna att kämpa emot.
Alltid ska fortsätta bjuda mer och mer människor till våran gemenskap. Vi som vill att rättvisan ska finnas i våra liv, i vårt samhälle, folk som kan stå med oss i våran kamp. Det är det enda sättet att drömma om en ny värld.
Vi får inte glömma eller blunda som många andra länder gör, men även i Sverige försöker många förtränga… Vi vet varifrån orättvisan kommer i den här världen, vi vet även vem det är som styr och gör det som en krigsherre gör, genom falska bevis, falska grunder, terror och avlysning mot sitt eget folk, JA!
Ni vet vilka jag menar … USA, landet som tror de äger världen och har tillåtelse att göra som de vill. Invadera länder som Irak. USA som nu har planer på att göra det samma med Iran, Venezuela etc.
För att leta efter deras främsta rikedom, OLJA!
Ska vi fortsätta vara blåögda? Som alla vet, dör helt oskyldiga människor varje dag pga. USA´s letande av terrorister, men då ställer man sig frågan – vilka terrorister? De som dödar i det legitima självförsvar, i sitt eget land? Eller de som invaderar i länder i letande av rikedom på falska grunder?
Det är för många oskyldiga liv som tas varje dag i Irak. Varje dag stympar USA´S soldater liv, kvinnor och barn. Varje dag dör 20..30..40..50..etc och vad säger vi???.. Ingenting! Tystnaden vi bär på, kan vara den största med hjälpare till den utplåning som äger rum NU,
Varför ska det Palestinska folket erkänna staten Israel?
Det är Israel, USA resten av världen som ska erkänna staten Palestina. Leve det Palestinska folket !!
En annan värld är mjölig! En omvänd tanke alla länder slutar göra sig beroende av USA och säga ifrån. Då kanske vi skulle få se ett bättre fungerande FN.
Tillsammans kan vi ändra, tillsammans kan vi förbättra.
***
Annika Kaiser, Ung Vänster:
Det är första maj idag, vår dag för att fira över hundra år av organiserad kamp för ett bättre liv och mer solidarisk omvärld. Och, vår dag för att visa att än finns det mycket kvar som vi kämpar för.
Ni vet, min generation är den första som har det sämre än våra föräldrar. Vi har vuxit upp i allt större dagisgrupper och skolklasser. Med allt färre fritidsgårdar och ett allt hårdare klimat.
Min generation är de som ni träffar på stan med värvningsblocket i som en sköld och som ber er skänka pengar till ideella organisationer. Vi är de som ringer på onsdagkvällen och vill att ni ska byta elbolag, dagstidning, köpa trosor eller få Sveriges billigaste telefonabonnemang. Vi är den femte engelskavikarien som era barn eller småsyskon har den här terminen. Vi är generationen som vilken dag som helst kan vakna av telefonen med förfrågan om vi kanske kan arbeta idag? Och kan vi inte är vi inte säkra på att de ringer igen.
Vi skall nöja oss med vilket arbete som helst på vilka villkor som helst av tacksamhet för att vi ens får ett. Vi skall se skulden till vår arbetslöshet och vårt arbete utan rättigheter, fasta tider eller trygghet hos oss själva. Men självklart är det inte så. Självklart är det någon som tjänar på obestämda arbetstider och avsaknad av fasta anställningar. Och det är inte vi.
Vi förtjänar mer än det här. Vi vill inte ha några jävla timanställningar vi vill ha riktiga jobb som ger oss utrymme att planera våra liv längre än en vecka framåt, riktiga med rättigheter som skyddar oss.
Vi går till val i höst. Den borgliga alliansen vill se en försvagad arbetsrätt för unga för att arbetsgivarna skall ha lättare att anställa. Vi vill se en förstärkt arbetsrätt för alla för att vi skall kunna känna oss trygga på våra arbeten och se en mening i att vara på dem. Vi kräver en arbetsmarknad på arbetstagarnas villkor, inte på arbetsgivarnas.
När vi ses här om ett år igen, 1:a maj 2007, kommer vi ha lite mer att fira, och lite mindre att kämpa för.