Lyckad antikapitalistisk demonstration
I Lördags deltog Vänsterpartiet och Vänsterns Studentförbund i den antikapitalistiska demonstrationen ”Låt de rika betala sin egen kris”. Ruggigt väder innebar att det inte slöt upp fler än 70 personer men stämningen var god. Både Nicklas Lundström (V) och Lucas De Vivo (VSF) höll tal. Lucas på bilden.
Nicklas tal:
Hej, jag heter Nicklas Lundström och är ordförande för Vänsterpartiet i Norrköping.
Vänsterpartiet är det enda antikapitalistiska partiet i Sveriges riksdag. Därför är jag Vänsterpartist. Inom Socialdemokratin och Miljöpartiet finns det antikapitalistiska människor men ledningen för de bägge partierna är tydligt nyliberal.
Det är ett tufft jobb att var det enda socialistiska partiet. På SKL:s kongress i Norrköping i veckan (Sveriges kommuner och landsting) samlades mängder av kommun och landstingspolitiker från hela Sverige. I varje debatt och motion som var kritisk mot kapitalismen stod vänsterpartiet ensamma.
Kapitalismen är ett ovärdigt samhällssystem som tvingar människor till underkastelse. Kapitalismen innebär att många miljarder människor lever i nöd och misär helt i onödan. Det finns resurser så att alla kan leva ett värdigt liv. Om vi fördelar dom jämlikt.
Nu slår krisen mot länderna i södra Europa och självklart är det folket och inte de rika som drabbas. Den pågående krisen påminner mycket om den som drabbade Sverige i början av 90-talet. Enskilda nationer drabbas hårt medan resten av världen ser på och hoppas att inte drabbas själva.
Vänsterpartiets socialistiska uppgift är idag tredelad.
1 För det första måste vi försvara det som finns kvar av arbetarrörelsens segrar.
Några exempel på detta är att
den gemensamma välfärden måste bevaras. Skola, Vård och omsorg ska hålla fungera bra och vara avgiftsfri. Vi får inte släppa in privata försäkringar eller privata företag eftersom välfärden då snabbt kommer att raseras. Vilket inte minst caremaskandalen visar på!
Den arbetsrätt som fackföreningarna har kämpat sig till måste försvaras och utvidgas
2 För det andra måste vi ha en tydlig plan för socialistiska reformer lång sikt.
Några exempel på detta är att
Sverige måste lämna EU. Unionen hotar nu med att ta kontroll över ländernas ekonomi. Då skulle de bli väldigt lite kvar av demokratin.
Riksdagen måste återta den politiska styrningen av riksbanken. Idag drivs en medveten politik för låg inflation. Det sker till priset av en permanent arbetslöshet på omkring 10%
Vi måste höja skatterna för höginkomsttagare rejält för att kunna anställa fler istället.
Vi måste öka det gemensamma ägandet av naturresurser och viktiga företag.
Vi måste kämpa för en rimlig industripolitik. Sverige ska inte utnyttja underbetalda arbetare i andra länder för att kunna konsumera billiga varor. Varor producerade i Sverige med svensk arbetsrätt blir naturligtvis dyrare. Men den minskade konsumtionen vore bara en god bieffekt.
Vi måste sträva efter ett mer demokratiskt samhälle. Det kan göras genom att stärka fackföreningarna eller låta människor få bestämma över delar av den kommunala budgeten på lokal nivå, i byn eller kvarteret.
3 För det tredje måste vi bygga allianser . med utomparlamentariska rörelser och organisationer för att skapa opinion och tryck i frågor om ekonomisk rättvisa och demokrati.
Dessa allianser måste vara breda och inkludera alla som är kritiska till kapitalets makt. Bara om vi blir många och når ut till människor i deras vardag kan vi förändra världen.
Därför blir jag väldigt glad när jag ser de anti-kapitalistiska rörelser som sprids över världen i krisens spår. Vi är en liten del av en stor rörelse när vi står här. En rörelse som kan var en del av demokratins seger över kapitalismen.
Tack kamrater – kampen fortsätter!