Enskilda inlägg

”EU räddar hellre banker än fattiga greker” Nicklas Lundström bloggar i NT.

Om Grekland hade varit en bank…

Det är sommar nu och bloggen kommer att också att gå in i ett långsammare semestertempo. Men det händer mycket i vår omvärlds och jag kan inte låta bli att uppröras över det sätt som Grekland behandlas på av både storkapital och media. Detta kommer att bli ett ganska tekniskt och lite långt inlägg men förhoppningsvis ger det vissa nyanser på ett helt folks desperation.

11207618

Det som sägs om Grekland är i huvudsak lögner, dom hade faktiskt mindre välfärdssektor än Europa i övrigt och arbetar i genomsnitt fler timmar per vecka. De oansvariga lån som har tagits är bankernas och tidigare regeringars skuld, inte folkets i stort. (På samma sätt som den svenska bostadsbubblan för övrigt). Mer hos Fria Tidningen.

Åtstramningspolitiken som IMF, EU och ECB kräver för att förlänga lånen är oerhört kass ekonomisk politik. Ett land hämtar sig inte ekonomiskt genom massiva nedskärningar, det gör istället att ekonomin krymper, skatteintäkterna minskar och det blir svårare att betala tillbaka lånen. BNP har krymp med ofattbara 25 %! För den som undrar så lovade IMF och EU att efter deras första påtvingade nedskärningar så skulle arbetslösheten 2012 vara 15 procent. Idag är den 30 procent och för unga 60 procent! Om ni inte tror på mig så lyssna på en nobelpristagare.

Om Grekland hade varit en bank så hade EU räddat den. Detta är faktiskt exakt det man gjort, de stora lån som utbetalats har nästan enbart gått till att rädda utländska bankers dåliga utlåning och inte alls till att stötta investeringar och välfärd. Dagens banksystem är grundproblemet där bankerna lånar ut massor utan att ha reell täckning för mer än några procent av lånen. Detta gör att så fort ett land eller en bank anses tappa förtroende så rasar spekulationsbygget snabbt ihop.

Den politik som ECB, EU och IMF står för har i verkligheten inneburit ett ofattbart lidande för ett folk som inte för så länge sedan hade det som många andra EU-medborgare. Arbetslösheten är utbredd, fattigdomen ökar så till den grad att många är hemlösa och hungriga, Sjukvården har kollapsat och få har råd med grundläggande vård, självmorden ökar brant och det har till och med förekommit Malariautbrott. Denna politik är den politik som EU, finanskapitalet och Sveriges Socialdemokrater tycker är bra. Det håller inte vi i Vänsterpartiet med om. ”Finanskapitalets förluster ska betalas av skattebetalarna. Vinster behåller de själva. Så länge Grekland köpte ut bankerna i EU fick de låna pengar, när de ville betala sina egna pensionärer en rimlig pension fick de nej.”

 

Och i slutänden vad skulle egentligen Löfven och högerpartierna som gillar piskandet av det grekiska folket säga om vi hamnade i samma läge? Det är fullt möjligt, alla vet att vi har en bostadsbubbla i Sverige som skulle kunna spricka och de svenska bankerna skulle då extremt snabbt hamna i enorma problem då dom inte heller har täckning för en bråkdel av de lån som delas ut. Vore det då verkligen klokt att sänka lönerna 10-20%, ta bort anställningstryggheten, chockhöja vanligt folks skatter, sänka pensionerna och införa höga avgifter i hela välfärden? Jag hoppas inte det, en sådan 10-20-årig svältkur vore inte bara fruktansvärd ur ett mänskligt perspektiv utan skulle dessutom krossa tillväxten och investeringarna. Men det är den politiken övriga 7 riksdagspartier idag företräder.

Alternativet står Syriza för. Det handlar om en politik där de rika och bankerna som orsakade problemen får ta en större del av NicklasELjunismällen (istället för att komma undan helt som dom gör idag). Det handlar om att inse att ekonomin måste stimuleras om tillväxten någonsin ska kunna ta fart och lån återbetalas. Det handlar med största sannolikhet också om viss avskrivning eller frysning av lån. Men i grunden handlar det också om något annat, ska det vara demokratin som bestämmer över ett lands politik eller ska det vara banker och finansinstitutioner som tvingar alla att föra en orättvis högerpolitik?

Alternativet står Syriza för. Det handlar om en politik där de rika och bankerna som orsakade problemen får ta en större del av smällen (istället för att komma undan helt som dom gör idag). Det handlar om att inse att ekonomin måste stimuleras om tillväxten någonsin ska kunna ta fart och lån återbetalas. Det handlar med största sannolikhet också om viss avskrivning eller frysning av lån. Men i grunden handlar det också om något annat, ska det vara demokratin som bestämmer över ett lands politik eller ska det vara banker och finansinstitutioner som tvingar alla att föra en orättvis högerpolitik?

Nicklas Lundström

(från bloggen i Norrköpings Tidningar den 1 juli 2015)

Inlägget finns också under fliken ”Vi bloggar på nt.se”.

Kopiera länk