Inför samtyckeslagstiftning

När Stephanie anmälde sin våldsamma pojkvän för misshandel lade han ut en hemfilmad sexfilm på internet som hämnd. Filmen skickades till vänner och familj och filmen lades även ut på en kommersiell porrsajt där den såg av ungefär 3 000 personer, utan att hon visste om det.

När Linnéa gick hem från festen var hennes strumpbyxor sönderrivna. Hon hade hånglat med Jakob och sen med en annan kille hon inte kände igen. Han var full och lite aggressiv och när hon hade dragit sig ifrån honom hade han tagit tag i henne, slitit upp hennes kjol och hårdhänt stuckit in sina fingrar i henne. Hon var full, men det gjorde ändå rejält ont. Efteråt får hon höra att hon får skylla sig själv, hon var full och dessutom så bjöd hon ju inte till när hon är med flera killar på en kväll.

Under valrörelsen 2010 började det komma sms till min privata mobil. Sms:en handlade alltid om hur avsändaren tänkte på mig i olika sexuella sammanhang. Sms:en kom från ett oregistrerat kontantkort. I fyra år har jag fått sms. Jag har polisanmält varenda en. Alla anmälningar har lagts ned.

Drygt 85 procent av de som misstänks för misshandel mot kvinnor är män (2010). Omkring 27 100 fall av misshandel mot kvinnor över 18 år anmäldes under 2013. År 2009 lagfördes 12 697 män respektive 1 201 kvinnor för brott mot liv och hälsa. 2012 anmäldes 16 900 sexualbrott, 171 av dem lagfördes som våldtäkt.

Mäns hot och våld mot kvinnor är utbrett. Det drabbar inte alla kvinnor, hoten och våldet ser olika ut. Men som kvinna finns det alltid en risk att du varje dag kan råka ut för något. Gå inte ut när det är mörkt. Lås alltid dörren. Akta dig för okända män. Klä dig inte för utmanande. Säg inte vad du tycker på nätet. Det är kvinnan som uppmanas att ta ansvar för att män inte ska utföra våld på dom.

Det finns allt för många exempel där kvinnor har blivit utsatta för mäns våld, sexuellt eller inte och sedan inte blivit tagna på allvar av rättsväsendet. Bemötande från rättsväsendet varierar kraftigt när kvinnor anmäler brott, och de patriarkala strukturerna är tyvärr fortfarande alltför starka.

Näthat, hotet om sexuellt våld, misshandel och vardagsrädsla sammanfattar många kvinnors verklighet. Män är de som begår den allra största delen av brotten och det är kvinnorna som är brottsoffren. Det finns mycket bra arbete som utförs i Sverige i dag, men tyvärr går utvecklingen alldeles för långsamt.

Därför behövs en feministisk rättspolitik. Ett förändrat synsätt i allt från hur lagar tillämpas och tolkas till ett rättsväsende som varenda utsatt kvinna skakänna sig trygg att vända sig till. Ett rättsväsende och en politik där det inte är kvinnans ansvar att se till att hon inte blir misshandlad eller våldtagen.

Därför behövs en feministisk rättspolitik. Ett förändrat synsätt i allt från hur lagar tillämpas och tolkas till ett rättsväsende som varenda utsatt kvinna skakänna sig trygg att vända sig till. Ett rättsväsende och en politik där det inte är kvinnans ansvar att se till att hon inte blir misshandlad eller våldtagen.

För att göra upp med den förlegade synen på kvinnors rätt till sina kroppar behövs lagar som utgår från att sex bygger på frivilligt deltagande och samtycke. Det är nödvändigt att en samtyckeslagstiftning införs nu. Vi måste utgå ifrån att alla människor är kapabla att uppfatta vem som är med på något och vem som inte är det. Och är någon är osäker så är det bara att fråga. Svårare än så är det inte.

Sverige behöver mer feminism, inte minst på rättspolitikens område. Det kommer Vänsterpartiet att se till.

Linda Snecker (V) riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson

(Norrköpings Tidningar debattsidan, 12 november 2014)

 

 

 

Debattartikel i Norrköping Tidningar 28 okt 2013:Girigheten har fått breda ut sigPR-konsulten och riksdagsledamoten Gunnar Axén (M) menar att Vänsterpartiets Linda Snecker och Ulla Andersson svartmålar den svenska välfärden och skriver att de flesta ”tycker nog trots allt att välfärden i Sverige fungerar ganska bra”. Ett påstående från en moderat som verkar nöjd med dagens privatiseringspolitik. Vänsterpartiet har mycket högre ambitioner än att den allmänna välfärden bara ska ”fungera ganska bra”.Så som Axén uttalar sig har vi har svårt att tänka oss att han själv arbetat en enda dag i vård och omsorg. Eller att han ens har förmåga att kunna föreställa sig hur det är. Från maktens rum i riksdagen, långt ifrån konsekvenserna i verkligheten, försvarar moderaten dagens privatiseringssystem. Riskkapitalbolagen bakom Aleris, Attendo, Capio och Vardaga (f.d. Carema) gynnas av systemet och kan ohämmat plocka ut vinster. Via kreativ bokföring flödar dessutom dessa vinster ofta vidare till skatteparadis. Som ordförande i socialförsäkringsutskottet borde Axén har större insikt om verklighetens välfärd än så.

Hur skapas dessa vinster i skattefinansierad verksamhet? Det är vårdpersonalen som kostar mest och det är också där vinsten i huvudsak pressas fram. Därför är det föga förvånande att personaltätheten är runt 10 procent lägre på vinstdrivna äldreboenden jämfört med kommunala.

Borgerliga företrädare brukar ofta påtala att det behövs mer valfrihet i välfärden.

Vänsterpartiet håller fullständigt med. Alliansen reducerar dock begreppet valfrihet till att mest handla om den äldres val mellan Attendo eller Vardaga. Vi i Vänsterpartiet menar istället att den äldre människan ska kunna välja den omsorg som passar just henne. Att den äldre ges tid och hjälp att upprätthålla sina intressen och förverkliga sina önskemål. Detta kallar vi verklig valfrihet. Det är därför vi i Norrköping kommer införa en verklig valfrihetsreform genom ”Mina timmar” där den äldre får välja innehållet i sin vård och omsorg.

Alliansens prioriteringar är tydliga; de satsar 27 gånger mer på att sänka olika skatter än på välfärden. Merparten av skattesänkningarna gynnar samhällets mest välbeställda. Skattemedel som borde gått till att anställa fler undersköterskor och ge de äldre en meningsfull och värdig sista tid i deras liv omfördelas istället till privata vinster.

Något händer i ett samhälle där girigheten har fått breda ut sig. Det är något som spricker i relationen till våra medmänniskor. Vänsterpartiet är den enda garanten att sätta stopp för detta pågående vinstexperiment i den svenska välfärden.

 

Linda Snecker, ordförande Vänsterpartiet Östergötland

Per Gawelund, Vänsterpartiet Norrköping, sjuksköterska

 

 

 

 

 

Rödgröna litar på forskning och evidens

Sverige har i dag ett av världens mest oreglerade skolsystem. Och det visar sig gång på gång att det varken gynnar elever, lärare eller skolresultat. Det skriver Linda Snecker (V) och Johan Molinder (V) i ett svar till Stefan Hagfeldt (M) och Päivi Johansson (M), NT-debatt 19/9.

Moderaterna Stefan Hagfeldt och Päivi Johansson skriver i NT den 19 september att Vänsterpartiets politik, där vi är det enda partiet som säger nej till vinster i välfärden, skulle skada skolan. Men det är faktiskt snarare tvärtom, vilket visas av både forskare och i utredningar.

Skolverkets egna analyser samt både etablerade och fristående forskare visar på de oroväckande effekter friskolereformen har. Skolinspektionen (2013) visar att lärare på friskolor ger mer generösa betyg än lärare på kommunala skolor. Även Kungliga Vetenskapsakademins internationella forskarseminarium kring sambandet skola, valfrihet och skolpeng (Vetenskapsrådet, 2013) instämmer i kritiken.

I dag kan det konstateras att: Sverige är i dag det land där olikheten mellan elevernas resultat ökar mest. Sverige är det land i världen som gått längst när det gäller valfrihet. Det är i stort sett endast de högre sociala samhällsskikten som utnyttjar valfriheten att välja skola. Det är inte pedagogiskt intresse som styr etableringen av friskolorna, utan det är vinstintressen som tagit över.

Sverige har i dag ett av världens mest oreglerade skolsystem. Och det visar sig gång på gång att det varken gynnar elever, lärare eller skolresultat. Men när ledande moderater som Hagfeldt och Johansson blundar för detta, då är vi glada över att den rödgröna majoriteten i Norrköping litar på forskning och evidens inte utlämnar skolans värld till privata intressen.

Mot denna bakgrund är det också intressant att se hur gärna Hagfeldt och Johansson vill att verkligheten ska passa deras ideologiska övertygelse. Den något ansträngda logiken i deras artikel tycks vara att vinstdrivande skolor måste få finnas för att konkurrens är något bra och utan konkurrens så kommer skolresultaten att falla dramatiskt för det gör de i vissa en skolekommuner.

Visserligen verkar resultaten även falla i flerskolekommuner, men inte alls i samma takt. Ingenstans i detta resonemang ser man några hänvisningar till källor, relevant forskning, eller ens var siffrorna kommer ifrån. Ingenstans verkar man heller vara intresserad av att fundera om det inte ligger ett djupare systemfel bakom våra fallande skolresultat.

Nej, det starkaste försvar man kan åstadkomma för ”den sunda konkurrensen” är att den bidrar till att saker inte försämras lika snabbt som annars. Vi inom Vänsterpartiet lägger ambitionsnivån för skolpolitiken lite högre än så.

 

LINDA SNECKER (V) kommunstyrelseledamot Vänsterpartiet Norrköping

JOHAN MOLINDER (V) gymnasienämnden Vänsterpartiet Norrköping

(NT den 26 september 2013)

 

 

 Reducera inte medborgare till kunder

 

 

Skattemedel till gemensam välfärd

Folkpartisterna Gunnar Asserhed och Mathias Sundin har i flera olika sammanhang uttalat sig positiva till privatiseringen av den kommunala verksamheten. I deras värld går det att lösa allt genom att låta andra, läs privata vinstdrivande företag komma in i välfärdssektorn.

Det är belysande för hur Folkpartiet ser framtiden genom backspegeln. Vi i Vänsterpartiet ser hur privatiseringsexperimentet inom välfärden spårat ur under senaste 20 åren. Konkurrensen har varken medfört de kostnadsminskningar eller kvalitetsökningar som utlovades.

På NT Debatt 5/4 ställer sig Asserhed och Sundin en retorisk fråga som de försöker svara på själva, ”Lever Vänsterpartiet som man lär?”.

Det stämmer att under många år har Vård- och omsorgsnämnden levererat överskskott som skickats tillbaka till kommunens gemensamma kassa. Anledningen till överskottet kan tex ha varit att ett nytt boende inte kunde starta i tid eller att det varit svårt att anställa sjusköterskor pga av stor brist, detta i hela landet. Att pengarna sedan användes till att förstärka förskolan, skolan eller bekämpningen av utanförskap och arbetslösheten , ser vi i Vänsterpartiet inga problem i. Men det gör uppenbart Folkpartiet.

Vänsterpartiet har innehaft ordförandeposten i Vård- och omsorgsnämnden sedan 2007. Under den perioden fick vi kvittot på det arbetet vi genomfört inom äldreomsorgen: Norrköping blev bästa kommun med över 100 000 invånare i SKL: s Öppna jämförelser 2010.

Vänsterpartiet vill inte att offentliga skattepengar så gå till vinster i riskkapitalbolag, vi vill att skattemedel ska gå till vår gemensamma välfärd.

Äldreomsorgen i Norrköping behöver mer personal på äldreboenden och mer resurser till en alltför pressad hemtjänst. Vänsterpartiet öronmärker i vår nationella budget resurser till äldreomsorgen motsvarande 10 000 fler undersköterskor. Det innebär 130 nya undersköterskor i Norrköping. Personal med rätt kompetens är också en förutsättning för en bra äldreomsorg. Vi vill ha en tioårig kompetenssatsning och stöd till kommunerna för att anställa vikarier för dem som utbildar sig. Med en borgerlig regering blir detta inte verklighet.

Äldre ska känna trygghet i tillvaron och få den omsorg de behöver. Det är samhällets ansvar att det finns en äldreomsorg som är tillgänglig, likvärdig och som håller en hög kvalitet. Detta kan vi enbart uppnå och garantera i kommunens verksamheter. Ett val mellan Carema och Attendo är inte någon särskilt meningsfull valfrihet för kommunens äldre. Verklig valfrihet handlar istället om att det finns så mycket personal att de äldre kan påverka sin egen vardag. Då kan de välja när de ska ta en promenad eller stiga upp på morgonen. De äldre måste också få möjligheten att påverka hemtjänstens insatser, till exempel när man får hjälp och av vilken person. Mot den bakgrunden har Vänsterpartiet tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet, fattat beslut om att införa valfrihetsreformen ”Mina Timmar” som kommer att implementeras under 2014. Det handlar menar vi, om verklig valfrihet

Mona Olsson, (V), kommunalråd, ordförande Vård- och omsorgsnämnden

Linda Snecker, (V), kommunstyrelsens ledamot”

(Debattartikel införd i NT onsdagen den 24 april 2013)

 .

.

I Norrköping skall alla ha råd att bo

Norrköping befinner sig som många andra städer i en bostadsbrist och nybyggnationerna är få. Det är väldigt synd, för Norrköping är en stad som växer, som startar fler företag och som lockar arbetskraft. Men det är svårt att växa som stad om det inte finns någonstans att bo.

Norrköping måste bygga bostäder som alla har råd att bo i. Det innebär att alla sorters bostäder ska byggas, både dom som är lite dyrare för höginkomsttagare kan bo i. Men allra främst ska Norrköping bygga för dom med en normalinkomst, låginkomst eller ingen inkomst. För i Norrköping ska alla ha råd att bo.

Min hjärtefråga har länge varit att bygga billiga och bra bostäder. Många har fnyst och sagt att nej, det går inte. Men vindarna börjar vända. För det går att bygga bostäder med varierande hyror. Om bara politiken vill så kan bostadsmarknaden arbeta fram bostadsförslag som både är yteffektiva, energieffektiva och med låga hyror. Det görs redan i Stockholm och Malmö. Så varför inte i Norrköping?

Politik handlar om att vilja och om att utmana. Jag vill utmana Norrköpings kommun att tänka nytt. Jag vill utmana byggherrarna att tänka om och göra nya lösningar. Initiativet Norrköpings Byggakut är ett steg som förhoppningsvis leder framåt. Låt inte det initiativet bli en utredning som hamnar i byrålådan.

Norrköpings kommun kan ställa särskilda särkrav på att bostäder ska ha en låg hyra. Låt sedan byggherrarna komma med framtidslösningar som pressar priser, energianvändningen och som gör Norrköping till ett socialt och ekologiskt hållbar kommun. Ett Norrköping där vi kan bo både på landet och i innerstaden på ett miljövänligt sätt som inte äter upp plånbokens innehåll. Använd marknadens initiativ och lösningsfokusering som en drivkraft att hitta hållbara lösningar för Norrköpings invånare.

Politik är att vilja. Politik är att utmana. Jag vill uppmana Norrköping att göra båda dom sakerna.

 

Linda Snecker

Kommunstyrelseledamot Vänsterpartiet

Ledamot i SKLs programberedning för ökat bostadsbyggande

(Införd på Norrköpings Tidningars debattsida torsdagen den 31 januari 2013)

 

 .

Diskutera maten för att klara klimatet

Jordens temperatur höjs och det beror på våra utsläpp av växthusgaser. Om vi inte minskar våra utsläpp kommer resultatet att bli torka, svält, översvämningar, stormar och konflikter. Sverige släpper ut mycket växthusgaser per person jämfört med de flesta andra.

Den rödgröna majoriteten i Norrköpings kommun gör mycket i klimatfrågan, vi satsar bland annat på kollektivtrafik och på energieffektivisering när det gäller bostäder och offentlig belysning. En del av vår vardag som vi dock måste lyfta upp och diskutera mer är vår mat.

Enligt FN kommer upp till en femtedel av växthusgaserna från köttproduktion. Det är mer än från alla bilar, lastbilar och flygplan tillsammans. Dessutom har vårt köttätande ökat kraftigt, bara mellan 1990 och 2005 ökade svenskarnas köttkonsumtion med 50 procent, enligt Naturvårdsverket.

I Norrköping arbetar kommunen med Smart-mat. I denna modell ingår att minska transporterna och öka andelen vegetabilier och ekologiska råvaror. Vänsterpartiet i Norrköping vill fortsätta utveckla det arbetet. Ur ett lokalt näringslivsperspektiv är en omställning till närproducerad mat, både vad gäller spannmål, grönsaker och kött viktigt.

Vi bör också verka för nya kostvanor för att gynna kortare transporter och bättre djurhållning. Vi vill följa upp kommunens Smart-arbete och bland annat se om vi verkligen har minskat köttkonsumtionen. Vi vill också ha en vegetarisk dag i veckan i kommunen.

På sikt bör kommunens mål vara att öka andelen vegetarisk mat samtidigt som man höjer kvalitén. För att lösa klimatfrågan måste vi politiker vara beredda att ta ansvar och fatta beslut. Det har politiken gjort på andra områden genom att till exempel införa utsläppsgränser, gynna klimatsmart energiproduktion, förbjuda ineffektiva glödlampor och beskatta klimatfarlig verksamhet. Nu är det dags för en mer aktiv politik när det gäller offentlig matkonsumtion.

Att vi bör äta större andel vegetabilier innebär inte att vi måste sluta äta kött. Frågan är mer komplicerad än så. Det kött som ger mest växthusgaser är storskaligt producerat nötkött där djuren fötts upp med importerat spannmål och sojabönor som människor kunde ha ätit i stället.

Hela 75 procent av svenskt spannmål används enligt naturvårdsverket som djurfoder. Å andra sidan ger till exempel fårkött där djuren gått
på icke odlingsbar betesmark väldigt låg klimatpåverkan. Dessutom ska man vara medveten om att svenskt jordbruk arbetar aktivt med klimatanpassning, detta räcker dock inte så länge köttkonsumtionen och utsläppen ökar.

Det är viktigt att inte moralisera över individuella val utan i stället fatta vetenskapligt grundade och demokratiskt väl förankrade beslut.

Att införa vegetarisk ”klimatmat” i kommunen en dag i veckan och på sikt verka för allt mer vegetarisk kost är små, men viktiga steg mot en mer hållbar värld.

LELLE KARLSSON (V), ordförande; MONA OLSSON (V), tillträdande kommunalråd; LINDA SNECKER (V), partistyrelsen

NT den 27/3 2012

Vänsterpartiet vill ha en schysst arbetsmarknad med bra anställningsskyddet för alla anställda. Att vara trygg och trivas på sitt jobb är oerhört viktigt. Oavsett var man är anställd ska det finnas bra lön och schyssta villkor. Som arbetsgivare ska man ha tillräckligt med anställd personal för att kunna producera. Som anställd ska man känna sig trygg med sin arbetsgivare. Hot om uppsägning och sänkta löner från arbetsgivarens sida ska inte vara ett sätt att kontrollera personalen.

Det ska som arbetsgivare inte vara en möjlighet att sparka sin personal för att sedan anställa dem via ett bemanningsföretag för en lägre lön. En tendens som har ökat är att arbetsgivare använder inhyrd personal, inte längre för att täcka tillfälliga arbetstoppar, utan för att sköta företagets vardagliga arbete. Bemanningsföretagen har blivit ett sätt för arbetsgivare att sänka löner, försämra arbetsvillkoren och inte behöva ta ansvar för sin personal. Som anställd på bemanningsföretag ska man ha lika bra lön och villkor som övriga på arbetsmarknaden. Så ser det inte ut idag. Därför vill Vänsterpartiet förbjuda bemanningsföretag

Fram till början av 1990-talet var det förbudet i Sverige att hyra ut arbetskraft, men den borgerliga regeringen ändrade på detta, självklart med protester från Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. För att få fram ett förbud behövs fler saker, bland annat måste Sverige agera på EU-nivå om Bemanningsdirektivet och förtydliga likabehandlingen av inhyrd arbetskraft. Bemanningsföretag ska bland annat inte erkännas som arbetsgivare, vilket direktivet vill.

I riksdagen har Vänsterpartiet motionerat om att LAS inte ska kunna kringgås genom att hyra in personal. Det ska vara förbjuder att anlita inhyrd personal när det finns tidigare anställda som har företrädesrätt till återanställning. Det måste bli tydligt att inhyrd personal ska ha samma lön och villkor som om de skulle varit anställda inom företaget de jobbar åt. Den fackliga vetorätten i MBL måste stärkas.

På vanlig svenska betyder det här att alla som jobbar inom ett företag ska ha lika lön och lika villkor. Ingen lön ska dumpas för att inhyrd personal kommer till företaget. Ett företag och arbetsgivare ska inte kicka ut någon för att anställda den personen genom ett bemanningsföretag eller ersätta personen med någon annan med lägre lön.

För bemanningsföretag behövs inte. För de skapar inte nya jobb. De erbjuder bara personal till arbetsgivare som genom ger dem dåliga lön och ännu sämre villkor.

Många argumenterar att bemanningsföretag skapar jobb till ungdomar. Visst, det är många ungdomar som är anställda av bemanningsföretag. Men betyder det att de har fått ett nytt jobb, eller är det snarare så att de får längre lön på ett arbetet som ändå behöver utföras? Ungdomar har lika rätt som alla andra att få en schysst anställning med bra lön. För hur ska man annars bygga sin framtid, få en lägenhet och skaffa barn?

Jag kan också se en koppling mellan bemanningsföretagens starka intrång på arbetsmarknaden och ämnet entreprenörskap i gymnasieskolan. Det är nämligen inte en slump. För det finns en stark önskan från politiskt håll att vi alla ska bli stenhårda individualister som först och främst ska bli vår egen lyckas smed och inte se åt någon annan. Att vi ska födas med F-skattesedel. För om vi alla bli entreprenörer och egna företagare, då tvingas vi att sälja vår arbetskraft för billigaste penning. Då kan vi inte organisera oss fackligt. Då kan vi inte få en vettig a-kassa. Då ska vi slåss mot varandra istället för att samarbeta. Då ska vi alla köpa en privat sjukförsäkring istället för att gemensam bidra till en allmän välfärd.

Ni ser åt vilket håll mitt resonemang går. Och det är därför bemanningsföretag inte ska finnas. För vi ska inte sälja vår arbetskraft så billigt som möjligt. Det är arbetsköparna som ska betala dyrt för vår kompetens, vilja och bra arbete. Arbetsmarknaden ska vara arbetssäljarnas marknad, inte arbetsköparnas.

NICKLAS LUNDSTRÖM (V), vice ordförande, Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden; LINDA SNECKER (V), ledamot Gymnasiesnämnden; RODI AILERT (V), ledamot barn- och ungdomsnämnden

(NT 2012-02-06)