Mona Olsson
Reportage om Mona Olsson, i Norrköpings Tidningar tisdag den 17 juni 2014:
Klicka för större bilder!
Reducera inte medborgare till kunder
Mathias Sundin (FP) oppositionsråd och Gunnar Asserhed (FP) andre vice ordförande i Vård- och omsorgsnämnden visar en pinsam okunnighet om vård- och omsorgs frågor. Herrar, det är skillnad på att bygga ett vårdhem och att ge vård.
Som medborgare är vi i beroendeställning och anledningen till att vi är i behov av äldreomsorg från första början är oftast att vi har en utsatt position och inte är i stånd att fatta rationella, välinformerade beslut. Vård och omsorg konsumerar vi ur ett underläge. Vem har möjlighet att uppträda som en rationell konsument när diagnosen har delgivits?
En viktig skillnad är att inom större delen av välfärden är möjligheterna mycket begränsade att genom konkurrens driva fram en högre produktivitet. Det beror på att en så stor andel av kostnaderna består av lönekostnader som inte går att rationalisera bort utan att kvaliteten blir lidande. Välfärdens verksamheter kan inte jämföras med en vanlig marknad, vilken som helst. Och vi får aldrig reducera medborgaren till att enbart vara kund på en marknad.
De senaste årens privatiseringar har gjort Sverige till något av ett extremland. Jämfört med andra länder har avregleringarna gått väldigt långt och på kort tid har stora delar av välfärden tagits över av privata bolag. Skattepengar som skulle gå till omsorgen om de äldre rinner istället ned i riskkapitalbolagens fickor.
Det är bra för företagets ägare, men ingenting som gör välfärden bättre. Folkpartiet och de andra borgerliga partierna tycker att välfärdens tillstånd är acceptabelt, det tycker inte vi. Vi tycker att skattepengar ska gå till välfärd i stället för till privata bolag. Och vi är inte ensamma, det finns ett kompakt motstånd mot vinster i välfärden bland Sveriges befolkning. Men det är endast Vänsterpartiet som driver frågan.
Vinsterna i välfärden är vår stora strid. Vi har en massiv opinion på vår sida och vi har lösningarna på problemen. Vi kommer att driva motståndet mot slöseriet ända fram till valdagen 2014 och vid ett regeringsskifte kommer det att vara vårt viktigaste krav.
MONA OLSSON (V) kommunalråd LINDA SNECKER (V) kommunstyrelseledamot
( Debattartikel i NT lördagen den 11 maj 2013)
.
.
Skattemedel till gemensam välfärd
.
Folkpartisterna Gunnar Asserhed och Mathias Sundin har i flera olika sammanhang uttalat sig positiva till privatiseringen av den kommunala verksamheten. I deras värld går det att lösa allt genom att låta andra, läs privata vinstdrivande företag komma in i välfärdssektorn.
Det är belysande för hur Folkpartiet ser framtiden genom backspegeln. Vi i Vänsterpartiet ser hur privatiseringsexperimentet inom välfärden spårat ur under senaste 20 åren. Konkurrensen har varken medfört de kostnadsminskningar eller kvalitetsökningar som utlovades.
På NT Debatt 5/4 ställer sig Asserhed och Sundin en retorisk fråga som de försöker svara på själva, ”Lever Vänsterpartiet som man lär?”.
Det stämmer att under många år har Vård- och omsorgsnämnden levererat överskskott som skickats tillbaka till kommunens gemensamma kassa. Anledningen till överskottet kan tex ha varit att ett nytt boende inte kunde starta i tid eller att det varit svårt att anställa sjusköterskor pga av stor brist, detta i hela landet. Att pengarna sedan användes till att förstärka förskolan, skolan eller bekämpningen av utanförskap och arbetslösheten , ser vi i Vänsterpartiet inga problem i. Men det gör uppenbart Folkpartiet.
Vänsterpartiet har innehaft ordförandeposten i Vård- och omsorgsnämnden sedan 2007. Under den perioden fick vi kvittot på det arbetet vi genomfört inom äldreomsorgen: Norrköping blev bästa kommun med över 100 000 invånare i SKL: s Öppna jämförelser 2010.
Vänsterpartiet vill inte att offentliga skattepengar så gå till vinster i riskkapitalbolag, vi vill att skattemedel ska gå till vår gemensamma välfärd.
Äldreomsorgen i Norrköping behöver mer personal på äldreboenden och mer resurser till en alltför pressad hemtjänst. Vänsterpartiet öronmärker i vår nationella budget resurser till äldreomsorgen motsvarande 10 000 fler undersköterskor. Det innebär 130 nya undersköterskor i Norrköping. Personal med rätt kompetens är också en förutsättning för en bra äldreomsorg. Vi vill ha en tioårig kompetenssatsning och stöd till kommunerna för att anställa vikarier för dem som utbildar sig. Med en borgerlig regering blir detta inte verklighet.
Äldre ska känna trygghet i tillvaron och få den omsorg de behöver. Det är samhällets ansvar att det finns en äldreomsorg som är tillgänglig, likvärdig och som håller en hög kvalitet. Detta kan vi enbart uppnå och garantera i kommunens verksamheter. Ett val mellan Carema och Attendo är inte någon särskilt meningsfull valfrihet för kommunens äldre. Verklig valfrihet handlar istället om att det finns så mycket personal att de äldre kan påverka sin egen vardag. Då kan de välja när de ska ta en promenad eller stiga upp på morgonen. De äldre måste också få möjligheten att påverka hemtjänstens insatser, till exempel när man får hjälp och av vilken person. Mot den bakgrunden har Vänsterpartiet tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet, fattat beslut om att införa valfrihetsreformen ”Mina Timmar” som kommer att implementeras under 2014. Det handlar menar vi, om verklig valfrihet
Mona Olsson, (V), kommunalråd, ordförande Vård- och omsorgsnämnden
Linda Snecker, (V), kommunstyrelsens ledamot”
(debattartikel i NT onsdagen den 24 april 2013)
Diskutera maten för att klara klimatet
Jordens temperatur höjs och det beror på våra utsläpp av växthusgaser. Om vi inte minskar våra utsläpp kommer resultatet att bli torka, svält, översvämningar, stormar och konflikter. Sverige släpper ut mycket växthusgaser per person jämfört med de flesta andra.
Den rödgröna majoriteten i Norrköpings kommun gör mycket i klimatfrågan, vi satsar bland annat på kollektivtrafik och på energieffektivisering när det gäller bostäder och offentlig belysning. En del av vår vardag som vi dock måste lyfta upp och diskutera mer är vår mat.
Enligt FN kommer upp till en femtedel av växthusgaserna från köttproduktion. Det är mer än från alla bilar, lastbilar och flygplan tillsammans. Dessutom har vårt köttätande ökat kraftigt, bara mellan 1990 och 2005 ökade svenskarnas köttkonsumtion med 50 procent, enligt Naturvårdsverket.
I Norrköping arbetar kommunen med Smart-mat. I denna modell ingår att minska transporterna och öka andelen vegetabilier och ekologiska råvaror. Vänsterpartiet i Norrköping vill fortsätta utveckla det arbetet. Ur ett lokalt näringslivsperspektiv är en omställning till närproducerad mat, både vad gäller spannmål, grönsaker och kött viktigt.
Vi bör också verka för nya kostvanor för att gynna kortare transporter och bättre djurhållning. Vi vill följa upp kommunens Smart-arbete och bland annat se om vi verkligen har minskat köttkonsumtionen. Vi vill också ha en vegetarisk dag i veckan i kommunen.
På sikt bör kommunens mål vara att öka andelen vegetarisk mat samtidigt som man höjer kvalitén. För att lösa klimatfrågan måste vi politiker vara beredda att ta ansvar och fatta beslut. Det har politiken gjort på andra områden genom att till exempel införa utsläppsgränser, gynna klimatsmart energiproduktion, förbjuda ineffektiva glödlampor och beskatta klimatfarlig verksamhet. Nu är det dags för en mer aktiv politik när det gäller offentlig matkonsumtion.
Att vi bör äta större andel vegetabilier innebär inte att vi måste sluta äta kött. Frågan är mer komplicerad än så. Det kött som ger mest växthusgaser är storskaligt producerat nötkött där djuren fötts upp med importerat spannmål och sojabönor som människor kunde ha ätit i stället.
Hela 75 procent av svenskt spannmål används enligt naturvårdsverket som djurfoder. Å andra sidan ger till exempel fårkött där djuren gått
på icke odlingsbar betesmark väldigt låg klimatpåverkan. Dessutom ska man vara medveten om att svenskt jordbruk arbetar aktivt med klimatanpassning, detta räcker dock inte så länge köttkonsumtionen och utsläppen ökar.
Det är viktigt att inte moralisera över individuella val utan i stället fatta vetenskapligt grundade och demokratiskt väl förankrade beslut.
Att införa vegetarisk ”klimatmat” i kommunen en dag i veckan och på sikt verka för allt mer vegetarisk kost är små, men viktiga steg mot en mer hållbar värld.
LELLE KARLSSON (V), ordförande; MONA OLSSON (V), tillträdande kommunalråd; LINDA SNECKER (V), partistyrelsen
NT den 27/3 2012
Debattartikel i Norrköpings Tidningar, den 4 oktober 2012:
.
Varje skattekrona till välfärdskvaliteten
Vänsterpartiet menar att företag som har vinst som enda målsättning inte ska tillåtas profitera på skattepengar inom välfärden. Däremot ser vi gärna att organisationer utan vinstintresse som ett komplement till den offentliga. Varje skattekrona ska gå till kvaliteten inom välfärden.
I dag motsvarar vinster som tas ur välfärden ungefär 20 000 anställda. Vi skulle alltså kunna få fler lärare på våra skolor, mer personal inom äldreomsorgen och fler förskollärare på förskolan utan vinsterna. Privata företag ska inte ha möjlighet att ta ut vinst där det passar dem, i stället ska resurserna satsas där behoven är störst. I dag ser vi hur privatiseringarna styr resurserna till de storstädernas centrala delar. Detta medan servicen försämras på landsbygden och i förorter.
Vi vet att där vinstintresset styr är bemanningen lägre. I klartext betyder det färre lärare per elev i skolan och färre undersköterskor som får stressa mer på äldreboendet. Hur duktiga de som arbetar än är så är det svårt att göra ett lika bra arbete om man är färre. Därför hänger vinster och kvalitet ihop.
När det enda som räknas är pengarna försämras välfärden. Även den offentliga välfärden utarmas om den alltid ska delta i en tävling om att spara så mycket som möjligt. De som får betala priset är de som minst har råd med det. Det är regeringen som ansvarar för denna utveckling där allt mindre av våra resurser går till äldreomsorgen trots att behoven ökar. Det är regeringens ansvar att skattepengarna går till privata vinster i stället för till välfärd.
Vänsterpartiet vill ha ny lagstiftning som går tvärt emot den borgerliga regeringens förslag om att öppna upp hela äldreomsorgen för riskkapitalbolagen. Vi slår vakt om en äldreomsorg med hög kvalitet där skattepengarna går direkt till omsorgen om våra äldre. Men vi ger också mindre företag och ideella organisationer goda möjligheter att fungera som komplement och vara med och utveckla framtidens välfärd.
EMIL BROBERG (V), styrelseledamot Sveriges kommuner och landsting; MONA OLSSON (V), kommunalråd Norrköping;
.
Debattartikel i NT, tisdagen den 4 sept 2012
.
Behoven ska styra vård och omsorg
Gunnar Asserhed (FP) påstår i NT-debatt 24/8 att det finns kvalitetsfördelar med LOV (lagen om valfrihetssystem) och menar att Vänsterpartiet i grunden har en annan syn på hur samhället ska styras. Vi håller med om att Vänsterpartiet har en annan syn på samhället än Folkpartiet och vill här bara påminna om vad LOV redan fått för konsekvenser.
LOV ger alla vinstdrivande vårdbolag som uppfyller vissa kriterier rätt att fritt starta välfärdsverksamheter finansierade av skattemedel. Resultatet har blivit en ojämlik välfärd. Det skapas överetablering i rika områden, på bekostnad av resurssvaga områden som anses mindre lönsamma, vilka därmed drabbas av underetablering.
Vi i Vänsterpartiet ser det som självklart att det är demokratiska beslut och noggranna bedömningar av behoven som ska styra vård och omsorg. Men i dagens välfärd kommer företagens främsta mål, att maximera vinsten, i konflikt med principen att välfärden ska vara behovsstyrd och på lika villkor. I praktiken kommer LOV i konflikt med hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen.
De gånger vi tvingas uppsöka vården eller är behov av omsorg ska vi vara trygga i att resurserna där fördelas så att den med störst behov prioriteras, inte den som är lönsammast att behandla.
Ofta slår vinstintresset mot personaltäthet och utbildningsnivå. Till exempel fastslår Socialstyrelsen (2012-5-30) att kommunala äldreboenden igenomsnitt har mer än 10 procent fler anställda per äldre jämfört med privata. Förutom att det drabbar de äldre så leder det till hård press på de anställda.
De pengar som i dag försvinner som vinst till bolagens ägare innebär ett enormt slöseri med skattemedel som i stället fullt ut borde användas till det de är avsedda för.
Vi vill ha en jämlik välfärd där behov och kvalitet styr -inte privata vinstintressen.
Mona Olsson (V), Ordförande Vård- och omsorgsnämnden
Annika Kaiser (V), sjuksköterska
Irja Berglund (V), undersköterska
Per Gawelund (V), sjuksköterska
.
.
Diskutera maten för att klara klimatet
Jordens temperatur höjs och det beror på våra utsläpp av växthusgaser. Om vi inte minskar våra utsläpp kommer resultatet att bli torka, svält, översvämningar, stormar och konflikter. Sverige släpper ut mycket växthusgaser per person jämfört med de flesta andra.
Den rödgröna majoriteten i Norrköpings kommun gör mycket i klimatfrågan, vi satsar bland annat på kollektivtrafik och på energieffektivisering när det gäller bostäder och offentlig belysning. En del av vår vardag som vi dock måste lyfta upp och diskutera mer är vår mat.
Enligt FN kommer upp till en femtedel av växthusgaserna från köttproduktion. Det är mer än från alla bilar, lastbilar och flygplan tillsammans. Dessutom har vårt köttätande ökat kraftigt, bara mellan 1990 och 2005 ökade svenskarnas köttkonsumtion med 50 procent, enligt Naturvårdsverket.
I Norrköping arbetar kommunen med Smart-mat. I denna modell ingår att minska transporterna och öka andelen vegetabilier och ekologiska råvaror. Vänsterpartiet i Norrköping vill fortsätta utveckla det arbetet. Ur ett lokalt näringslivsperspektiv är en omställning till närproducerad mat, både vad gäller spannmål, grönsaker och kött viktigt.
Vi bör också verka för nya kostvanor för att gynna kortare transporter och bättre djurhållning. Vi vill följa upp kommunens Smart-arbete och bland annat se om vi verkligen har minskat köttkonsumtionen. Vi vill också ha en vegetarisk dag i veckan i kommunen.
På sikt bör kommunens mål vara att öka andelen vegetarisk mat samtidigt som man höjer kvalitén. För att lösa klimatfrågan måste vi politiker vara beredda att ta ansvar och fatta beslut. Det har politiken gjort på andra områden genom att till exempel införa utsläppsgränser, gynna klimatsmart energiproduktion, förbjuda ineffektiva glödlampor och beskatta klimatfarlig verksamhet. Nu är det dags för en mer aktiv politik när det gäller offentlig matkonsumtion.
Att vi bör äta större andel vegetabilier innebär inte att vi måste sluta äta kött. Frågan är mer komplicerad än så. Det kött som ger mest växthusgaser är storskaligt producerat nötkött där djuren fötts upp med importerat spannmål och sojabönor som människor kunde ha ätit i stället.
Hela 75 procent av svenskt spannmål används enligt naturvårdsverket som djurfoder. Å andra sidan ger till exempel fårkött där djuren gått
på icke odlingsbar betesmark väldigt låg klimatpåverkan. Dessutom ska man vara medveten om att svenskt jordbruk arbetar aktivt med klimatanpassning, detta räcker dock inte så länge köttkonsumtionen och utsläppen ökar.
Det är viktigt att inte moralisera över individuella val utan i stället fatta vetenskapligt grundade och demokratiskt väl förankrade beslut.
Att införa vegetarisk ”klimatmat” i kommunen en dag i veckan och på sikt verka för allt mer vegetarisk kost är små, men viktiga steg mot en mer hållbar värld.
LELLE KARLSSON (V), ordförande; MONA OLSSON (V), tillträdande kommunalråd; LINDA SNECKER (V), partistyrelsen
NT den 27/3 2012
.
Det stolta Norrköping har blivit en stenöken
Vi som värnar det gröna i Norrköping ser att det behövs ett förändrat synsätt och vill uppmana till en påskyndan av processen med att färdigställa planerade parker. Det skriver Mona Olsson, Cecilia Ambjörn och Lars-Göran Ölander, (V).
Våra stora barnkullar från 80- och 90-talet är nu flygfärdiga och söker sitt första egna bo samtidigt som den yngre medelåldern söker större boytor. Äldre letar också efter en lägenhet där man kan bo utan att behöva sköta en stor tomt. Vi behöver bygga för alla dessa behov.
Forskning har slagit fast att grönytor i närhet till bostaden ger goda effekter på människans hälsa. Vi tror att hela planeringsprocessen ska börja med grönstråken eftersom man söker sig till gröna rekreationsområden.
Hur ser det då ut i vår stad? Vi tar en promenad och börjar i Industrilandskapet.
När vi planerade för området yttrade sig
tekniska nämnden över den fördjupade översiktplanen på detta sätt: ”Tekniska nämnden har beslutat om en Lekplan 2005 avseende kommunens lekparker. Åtgärder enligt denna bör också tas med i den fördjupade Översiktsplanen”. I lekplanen står bland annat att ”Lekplanen grundar sig på att det behövs en utveckling av de allmänt tillgängliga grönytorna i varje stadsdel med tanke på lekvärdet.
Målet är att alla barn och ungdomar ska ha en plats att gå till som ligger inom 300 meter
(fågelvägen) från bostaden och inga större
vägar ska behöva korsas för att nå dit. I de svåraste
lägena – i den täta innerstaden, föreslås förbättringar av de små ytor parkmark som finns att
tillgå”.
Kvarteret Mjölnaren angränsar till Industrilandskapet. Där vill vi att man färdigställer det parkstråk som länge varit planerat. Det saknas grönytor i Industrilandskapet om man bortser från den vilda tomten mellan Kvarngatan och
S:t Persgatan.
Om vi fortsätter upp genom stadsdelen Berget så är det likadant. Den stolta stenstaden har
här blivit en stenöken. De stora omgivande gatorna utgör barriäreffekter när barnen vill söka sig en lekplats.
Vi fortsätter till Kungsgatan och ner till Visualiseringscenter. Där kan man med hjälp av 3D-teknik se nya stadsdelar växa fram på bioduken, men för barnen som bor i närheten finns inga lekplatser att tillgå. Man släpper inte iväg
ett barn på egen hand för att ta sig upp till
Folkparken.
Kommunen äger inte all mark i området men bör med stark röst föra barnens talan. Man kan knappt tro att vi skriver 2011 när vi fortfarande måste vädja om lekplatser till våra barn.
Det har nyligen genomförts en undersökning av hur mycket resurser olika kommuner lägger på sina parker och grönytor. Norrköping ligger
i botten av den ligan.
Vi som värnar det gröna i Norrköping ser
att det behövs ett förändrat synsätt och vill uppmana till en påskyndan av processen med att färdigställa planerade parker.
Fysisk stadsplanering är en demokratifråga och kräver bred dialog med Norrköpingsborna.
Bara genom demokratiska processer får vi en stad för framtiden, väl förankrad också
i historien.
Mona Olsson (V) Cecilia Ambjörn (V) Lars-Göran Ölander (V)
.
Kamrat Mona Olsson deltog på tisdagskvällen i ett samtal tillsammans med övriga inbjudna partier, anordnat av Norrköpings Kristna Råd. Jan Rosman från Agape och Katarina Wändahl från Svenska Kyrkan ställde frågor ur ett kristet perspektiv.
Mona nämnde att den viktigaste frågan för henne är att arbeta politiskt för alla människors lika värde i alla sammanhang. Frågorna hade en lite annan utgångspunkt än man är van vid i politiska sammanhang, det personliga engagemanget och de individuella ställningstagandena kom fram mer. Trots det kunde man som lyhörd åhörare faktiskt se tydliga ideologiska skillnader, det var också tydligt att ett par av männen tog mer utrymme och längre tid på sig än övriga för att utrycka sina åsikter.
Det var en trevlig och vänlig atmosfär, inget raljerande och inga elaka anklagelser. Man kan ställa sig frågan om omgivningen och publiken kan haft en viss inverkan på det vänskapliga tonläget, samtalen hölls i Pingstkyrkans lokaler … men det är ju en ren spekulation från min sida.
Lottie Broman