Amras tal på Refugees Welcome Norrköping:

För 22 år sedan, 1993 satt det en liten femårig flicka tillsammans med sina föräldrar på en tågstation i Budapest.Familjen satt inte där i väntan på ett tåg som skulle ta dem till en skidsemester och de var inte heller påväg hem efter en trevlig weekend i staden.

Det var vinter, januari och det var kallt. Den unga familjen hade ingen mat. De var på flykt från krig och etnisk rensning på muslimer i Bosnien och väntade på ett tåg (vilket tåg som helst) som skulle ta dem till säkerhet. Den lilla familjen satt på samma tågstation som de flyktingar från Syrien sitter på idag. Och den lilla flicka var jag.

Vilket tåg som helst. Allt som rörde sig bort från det hemska vi flydde ifrån. Slutdestinationen på vår flykt: Sverige, var inte målet, det bara hände oss det var slumpen.

Det finns många idag som tror att människor flyr till Sverige för en högre levnadsstandard, bidrag och en vilja att förstöra det som finns här. Det finns en tro att dessa flyktingar ljuger, bedrar och överdriver situationen i deras hemländer för att få komma hit. Som att en flykt: att packa ihop de få tillhörigheter en orkar bära, ta alla besparingar en lyckats spara ihop under en livsstid och ge sig iväg med både barn och familj på en okänd resa utan slut inte sker utav nöd men med ont uppsåt.

Vi kallar människor på flykt för invandrare. Det är fel. Att vara invandrare kan ibland vara ett val, att vara flykting däremot är alltid en nödvändighet. Mina fem år utomlands som student exempelvis var ett resultat av mitt sökande efter något nytt och spännande. Vår flykt från Bosnien likaså de människors flykt från Syrien och andra länder är ett måste, ett tvång, en bestraffning.

Vi måste våga kalla saker vid sitt rätta namn. Vi pratar om flyktingar, vi pratar om människor och om individer. Vi får inte fortsätta tala om volymer, bidragstagare och siffror. Vi MÅSTE sluta tala om en flyktingkris i Europa. Det är inte vi som är i kris, det är inte vi som är i panik och nöd. Krisen har redan skett utanför våra gränser. Det vi har och måste ge är en lösning och trygghet till den kris som tvingat folk hit.

Det talas också om att människor som flyr idag har pengar, resurser, rena kläder och iphones! som ett argument för att underminera deras nöd och behov av trygghet. Krig och hemskheter drabbar alla i ett land och samhälle oavsett social och ekonomisk status. Därför flyr alla. Dessa människor är på flykt från sina tidigare vanliga och normala liv. De är inte tidsresenärer från 1600-talet.

Jag är trött på att diskutera huruvida ens högst slumpmässiga födsel i ett land folk flyr till istället för flyr ifrån berättigare ett nekande av trygghet och säkerhet för andra som råkat födas i ett land som drabbats av krig.

Det är hög tid att ord blir till handling. Vi kan inte stå innanför Europas murar och se hur haven runt om oss fylls av döda kroppar, blir till massgravar. Ingen sätter sina barn och familj på en båt och styr mot öppet vatten om landet de lämnar bakom sig är säkrare.

Sverige KAN och MÅSTE ta emot fler flyktingar nu precis som då för 22 år sedan när jag och min familj togs emot på flyktingförläggningen i Märsta, Stockholm. Att vi lever i ett land folk flyr till istället för flyr ifrån är något att vara stolt och tacksam över. Tillsammans måste vi stå enade mot de mörka krafter som försöker ändra på det!
REFUGEES WELCOME!!!

Amra Bajric

Uppdaterades: 17 sep 2015