För ett ganska bra tag sedan nu skrev Widar Andersson en mycket märklig ledare i Folkbladet där han gick till angrepp på Vänsterpartiet, vi skulle visst tycka ”att vara i opposition är emellertid något fint och eftersträvansvärt.” Det var bland det tokigaste jag har läst från den pennan och tyder på att Widar faktiskt helt saknar insyn, i och kontakt med, den moderna vänstern. I vanlig ordning förväntade jag mig att få in en replik i Folkbladet. Det fick jag inte trots att den justerades i enlighet med Widars önskemål. Det är lite konstigt men inget att gnälla för, vi publicerar den här istället:

WIDAR: Renlärighet är inget för S

Maktlös opposition är inget för V

Det är inte utan att man stilla undrar om Widar Andersson ens samtalet med en aktiv vänsterpartist de senaste årtiondena? Det låter nämligen inte så på hans ledare från den 29 oktober där han anklagar oss för att gilla att vara i ”renlärig opposition”. En sådan inställning har jag nog faktiskt aldrig hört från en vänsterpartist – varken i partistyrelsen eller i riksdagen.

Vi ser nämligen alla de stora samhällsproblem vi står inför: ökade ekonomiska klyftor som sliter isär samhället, bostadsbrist, angrepp på feminismens segrar, en underfinansierad välfärd och det allt överskuggande klimathotet. Detta är problem som vi som parti bara kan vara med och lösa om vi har faktisk makt och verkligt inflytande på politiken. Det är därför något vi alltid eftersträvar. Och trots att vi växer kraftigt nu så är det också självklart att vi måste kompromissa med andra partier för att kunna vara med och styra.

Att som Widar påstå att vi inte har, eller vill ha, någon makt – efter en mandatperiod då vi haft ett mycket framgångsrikt budgetsamarbete med regeringen blir också en smula märkligt. Högern anser i alla fall att vårt inflytande har varit oerhört stort. De reformer för jämlikhet och välfärd som vi genomfört tillsammans med regeringen är vi väldigt stolta över. Att rada upp dem blir långrandigt då de är över 80 stycken. Men nämnas kan ju saker som CSN-lån till körkort, över 10 miljarder till välfärden, gratis medicin för barn och mammografi för kvinnor, billigare tandvård, förstärkt A-kassa och höjt studiebidrag.  Det kan också vara värt att påminna om att vi gärna hade förhandlat om att sitta med i regeringen förra mandatperioden – men att det var Löfven som stängde dörren och inte ville kompromissa.

Att Vänsterpartiet varit i opposition i 100 år är ju också en sanning med modifikation. Under hela det svenska välfärdssamhällets uppbyggnad hade vi ett nära samarbete med arbetarrörelsens andra parti – Socialdemokratin. Faktum var att vi i många frågor drev dem framför oss och lade de progressiva förslag som omvandlade Sverige. Bland annat gällande förskola, semester, utvidgad rösträtt, gratis skolmat, barnbidrag, pensioner och 40-timmars arbetsvecka.

På alla nivåer, både i riksdag, region och kommun har vi varit glasklara med att vi gärna sätter oss och förhandlar om att ingå i en politisk majoritet – även om det skulle kosta. Vårt mål är att förändra, och det kan man bara göra om man har makt.

Men visst finns det någon poäng i resonemanget. Röstar man på Vänsterpartiet så röstar man på ett parti som inte kommer att kompromissa bort tanken om jämlikhet. Vi ser ett Sverige som är rikare än någonsin i historien men där pengarna koncentreras hos en allt mindre och mäktigare ekonomisk elit.  Vi vill att de resurser vi tillsammans som samhälle skapar ska användas för hela befolkningens bästa istället. Med andra ord – så fort det finns möjlighet att få genomslag för en politik för jämlikhet – då är vi mer än gärna med och förhandlar eller regerar.

Nicklas Lundström
Partistyrelselen (V)

Uppdaterades: 22 nov 2018