Ca 30 personer kom till partilokalen på onsdagskvällen, då Vänsterpartiets ekonomiska talesperson Ulla Andersson inledde partiets kampanj Vänsterskolan.
Ulla berättade om hur socialistisk ekonomi tror på att vi människor i grunden är solidariska och vill bidra till att skapa ett bra samhälle för all. Det är inte marknaden enbart, som skall styra den ekonomiska utvecklingen.
Den öppna föreläsningen var ett initiativ av Vänsterpartiet i Norrköpings studiegrupp.
Nästa vecka händer det ännu mer än vanligt i partiföreningen i Norrköping.
På onsdag den 20 februari klockan 19:00 kommer Ulla Andersson och föreläser om vänsterpartiets ekonomiska politik och hur den förhåller sig till vår socialistiska grundhållning. Det är bara genom att omfördela samhällets ekonomiska resurser som vi kan få till ett bättre och mer rättvist samhälle.
Alla är välkomna!!
.
På torsdag den 21 februari kommer vi att anordna den utåtriktade aktiviteten ”prata med väljarna” i Hageby.
Syftet är att samla in synpunkter från medborgarna och använda som ett underlag i diskussionen inför valet både i partiföreningen och nationellt. Frågeställningarna handlar om vilka frågor som är viktigast inför valet och vilka frågor som Vänsterpartiet bör driva.
Resultatet av samtalen över hela landet kommer att påverka våra politiska prioriteringar både lokalt och centralt.
.
Den 23 februari kommer Ida Legnemark, feministisk talesperson för Vänsterpartiet, till Östergötland för att hålla en översiktskurs om Vänsterpartiet, vår historia och våra viktigaste frågor. Nya som gamla medlemmar är välkomna men det är något vi verkligen rekommenderar för alla nya medlemmar. Vi bjuder självklart på fika. Anmälan till: [email protected]
Norrköpings Tidningar hade måndagen den 4/2 en debattartikel skriven av Per Gawelund.
.
RUT skapar osjälvständiga individer
Häromdagen när jag städade hemma ville vår 2,5 åring som vanligt hjälpa till. När vi for runt med dammsugaren kom jag att tänka på artikeln som jag läste på morgonen, ”RUT-branschen blomstrar” (NT 9/1). Hur skulle det ha varit om vi istället anlitat en städerska som gjort jobbet?
På senare tid har bidrag för hushållsnära tjänster (RUT) förespråkats som en frälsare för att kunna lösa många problem med att få ihop det s.k. ”livspusslet”. Man kan idag få ordentliga skattesubventioner för nästan allt som hör till livets dagliga sysslor som t ex. att städa, tvätta, laga mat och passa barnen. Vi får allt mer ta del av helt orimliga exempel på hur RUT-bidraget utnyttjas. De senaste spektakulära exemplen är att anlita läxhjälp för tonåringar, rengöra poolen och att hyra bartender vid privata fester. RUT-bidragen används huvudsakligen av höginkomsttagare och blir därmed en form av omvänd fördelningspolitik som kostar staten drygt två miljarder kronor per år. Detta är illa nog.
Vad värre är att RUT-systemet möjliggör att välbeställda föräldrar lockas till att avsäga sig stora delar av sitt föräldraansvar. Vilka grundläggande värderingar och färdigheter skapas när barnen ser att någon annan tar hand om livets nödvändiga sysslor? Jag menar att RUT-bidraget underminerar föräldraskapets huvuduppgift i att skapa självständiga och trygga individer.
Regeringen försvarar bidraget med att det motverkar svartarbete. Det stämmer inte! Forskningen visar snarare på motsatsen. I en ny rapport från Högskolan Kristianstad konstaterar forskarna att de allra flesta som jobbar med vita hushållsnära tjänster inte tidigare har jobbat svart, utan inom andra branscher. En av slutsatserna är just att RUT-bidraget inte har lyckats göra det svarta arbetet vitt. Den svarta marknaden för hushållstjänster finns kvar parallellt med den nya vita.
Ett annat argument som ofta används i debatten är att det skapar möjlighet för småbarnsföräldrar att få tid över till annat t ex. mer tid för barnen och fritidsaktiviteter. Att det ger mer tid för fritidsaktiviteter när någon annan tar hand om barn och hushåll är lätt att räkna ut, men är det verkligen till detta våra gemensamma skattemedel ska gå till? Att det handlar om att få mer tid för barnen ifrågasätter jag starkt. Barn behöver lära sig livets alla realiteter. Det är viktigt att lära sig tvätta och städa för att bli en mogen vuxen människa. Det är också viktigt att ibland ha tråkigt för att senare i livet kunna hantera motgångar. Om föräldrarna anlitar hjälp till städning, som anses tidsödande och tråkigt, hur kommer då barnen uppleva det när det anlitas läxhjälp? Är det också tidsödande och tråkigt?
Vänsterpartiet vill avskaffa RUT-bidraget som i första hand används för att subventionera höginkomsttagare. Vi vill istället använda pengarna till att öka den generella välfärden, som utgår från behov och inte tjockleken på plånboken. Att avskaffa RUT-systemet gynnar dessutom barns utveckling till trygga och självständiga individer.
Per Gawelund (V)
Sjuksköterska
Peter Butros och Miljögruppen hade en debattartikel i Folkbladet fredagen den 1 februari 2013!:
Blir vi lyckliga av alla prylar?
I den industrialiserade världen lever vi långt över våra tillgångar. Om alla världens människor skulle ha samma konsumtionsmönster som vi här i Sverige skulle det gå åt tre jordklot. Det, om något, ger oss en tydlig indikation på att vårt samhälle i längden inte är särskilt hållbart. Vad det också bör påminna oss om är att vår strävan till att ständigt vilja ha mer är på bekostnad av de som behöver allra mest.
Kring alla stora helger och vanliga ”lönehelger” påminns vi särskilt av den konsumtionshets som förväntas bäras av oss som goda individer. Årligen läggs över 60 miljarder kronor på reklam och marknadsföring för att få oss svenska konsumenter att bara handla mer och mer. Vi utsätts dagligen för berättelser om hur vi kan köpa oss lycka. Resultatet är en överkonsumtion som varje år slår nya omsättningsrekord.
Men blir vi verkligen lyckligare av ständigt fler prylar? I takt med vår allt större konsumtion växer även den privata skuldsättningen. Idag är Sveriges invånare en av Europas mest skuldsatta befolkningar. Den privata skuldsättningen drivs av konsumtionshetsen, eftersom vår skuldsättning i själva verket är en direkt överföring av vår individuella förmögenhet till bolagen och storföretagen.
Vi blir helt enkelt lurade att konsumera mer samtidigt som våra skulder växer.
Vårt konsumtionsmönster är därför inte bara ohållbart ur ekologisk synpunkt, den är ohållbar rent ekonomiskt och var en av de utlösande faktorer som låg bakom finanskrisen 2008.
Ansvaret ligger dock inte enbart på oss som individer utan det är ett mönster som främjas och applåderas av samhällsetablissemanget. Framförallt eftersom man gärna gömmer all problematik bakom paroller som ”individuell frihet”. I Vänsterpartiet tror vi istället på styrkan i det gemensamma. Vi tror också att möjligheten att inte bara se utan även förändra vårt samhälle är möjligt genom att fler går ihop och gör det som är rätt.
För att lösa vår egna ekologiska och ekonomiska skuldkris förespråkar vi i Vänsterpartiet istället en ökad offentlig konsumtion. Istället för att vårt samhälles ekonomiska resurser läggs på fler prylar bör de istället ge oss fler lärare, bättre utbildning, en tätare och mer tillgänglig vårdsektor samt investeringar i en grön omställning av den svenska industrin. En ökad offentlig konsumtion minskar på vårt ekologiska fotavtryck samtidigt som det ger fler möjlighet till en mindre skuldsatt privatekonomi.
Peter Butros, Miljögruppen Vänsterpartiet i Norrköping
(I Folkbladet fredagen den 1 februari 2013)
Texten finns också på sidan Peter Butros, och på sidan Sakpolitiska grupper – Miljögruppen.
Dagarna har blivit lite ljusare efter midvintersolståndet. ”Det har vänt” som man säger, även om det går långsamt.
En annan sak som ”har vänt” är att vi nu befinner oss närmare nästa val än förra valet. Jag ser fram emot att styrelsen ska rigga valorganisationen och börja lyssna både inåt och utåt för att få en god omvärldsuppfattning så att vi sedan tillsammans kan skriva vårt nya valmanifest – det bästa någonsin! Alla behövs och allas tankar är lika viktiga.
I Rådhuset löper arbetet på med vård- och omsorgsfrågor, sociala frågor, arbete med folkhälsa, civilsamhället och den mångkulturella dialogen (bland mycket annat). När det gäller folkhälsan så är jag glad och stolt över det arbete som vår partikamrat Lelle Karlsson gör. Han har lyckats sjösätta Östgötakommissionen som är en starkt forskningsanknuten grupp där också politiker ingår. I Norrköping har vi i genomsnitt sämre hälsa än i övriga länet, inte minst när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar. Sedan kommissionen bildades, har folkhälsofrågorna blivit intressantare. Nu skickar kommunerna sina mest framträdande politiker till vårt nätverk.
Jag ”skalar av” ett par uppdrag pga tidsbrist. Det är synd att man inte hinner med allt man vill, men dygnet har bara 24 timmar. Det är mina uppdrag i Landsbygdsrådet och i Östsam som jag lämnar. Men jag vet att det finns goda efterträdare och jag är dessutom en stark anhängare av uppdragsspridning.
Häromdagen var jag på Cityhälsan hemsjukvården för att informera om reformen som träder i kraft 1/1 2014. Utmaningen är att kunna rekrytera sköterskor från landstinget som ska jobba i den kommunala hemsjukvården istället. De undrade hur jag och nämnden ställer sig till LOV och de blev mycket lättade när jag berättade att vi inte har för avsikt att införa en sådan ”antireform” utan utvecklar ett eget koncept – Mina Timmar. Valfriheten ligger inte i att få välja utförare utan att få välja vad man faktiskt vill få utfört. Inga vinster i vården!
Mona Olsson
(31 januari 2013)
Artikeln finns också på sidan Inlägg-Mona Olsson
Artikeln finns i NT och här på hemsidan under Inlägg-Linda Snecker.
Vänsterpartiet säger nej till vårdval för hörselvården
När Hälso- och sjukvårdsnämnden idag beslutar om ett införande av ett så kallat vårdval för hörselvården i Östergötland röstar Vänsterpartiet nej. Det finns flera skäl till detta ställningstagande. Det mest grundläggande skälet är att det finns mycket stor risk att patienterna som har ett stort behov av denna vård kommer bli drabbade.
– De borgerliga partierna driver igenom detta beslut enbart av ideologiska skäl. De väljer att inte lyssna på kritiken som finns mot förslaget. De väljer privatisering för en väl fungerande vård som sätter patientens behov i centrum, säger Ricardo Olivares, Vänsterpartiets ledamot i Hälso- och sjukvårdsnämnden.
– Erfarenheterna från andra landsting som genomfört denna reform är inte goda. I Skåne vittnar man om stora oklarheter och brutna vårdkedjor. I Östergötland har vi idag en väl fungerande verksamhet med hög service och kompetensnivå som patienterna är nöjda med. Med detta borgerliga experiment finns det stora risker för att vården kommer att bli sämre, fortsätter Ricardo.
Debattartikel införd i NT, lördagen den 26 januari 2013. Skriven av Mona Olsson, Linda Snecker och Nicklas Lundström.
