Äntligen har vänstern fått igenom sin bostadspolitik för Norrköping.
Under den tid som Kvartetten styrt kommunen har vi ständigt kämpat för att få igång byggandet av billigare hyresrätter. Och nu händer det äntligen något.
Innan jul släppte Kvartetten sitt ”program för billigare byggande i Norrköpings kommun”. Och jag blev faktiskt riktigt jäkla glad när jag läste det. Jag har varit vänsterns lokala bostadspolitiske talesperson under snart åtta år. Vi har under den tiden lagt otaliga förslag och ställt frågor i fullmäktige och debatterat många långa timmar.
Det första förslaget vi fick igenom handlade om att ta fram en träbyggnadsstrategi för Norrköping. Den är nu verklighet – hyreshus i trä är både klimatsmart och kan bli billigare. I budgetförhandlingar med Kvartetten 2019 lyckades vi så äntligen få igenom skarpa beslut om att nya metoder för billigare byggande skulle tas fram. Det var en stor seger men självklart har vi sedan dess bevakat att det verkligen skulle genomföras. Nu kan jag konstatera att det blivit så.
De flesta förslag i Kvartettens program är sådant som vi i vänstern redan drivit eller lagt förslag om. Vi har visat att vi med tålmodigt och hårt arbete kan förändra i en så viktig fråga som bostadsbyggandet. Jag har så ofta debatterat och fått höra att ”kommunen bygger inte bostäder” och ”det är omöjligt att bygga billigt”. Nu visar det sig ju vara fullt möjligt.
Det är helt naturligt att Kvartetten nu vill ta åt sig äran för saken och det är ju helt enkelt så politik fungerar. Men detta hade inte blivit av utan en pådrivande vänster som lagt förslag efter förslag. Huvudsaken är att det nu blir verkstad och inte bara fina ord. Då kan vi börja bygga en blandad stad för alla Norrköpingsbor istället för fler segregerade rikemansområden.
Jag gillar särskilt att kommunen nu oftare ska tilldela mark till det företag som garanterar lägsta hyra och att man ska lätta på kraven på dyr arkitektur. Ett förslag Kvartetten faktiskt avslog när vi föreslog just det i augusti. Det som jag främst saknar i programmet är att man inte kan tänka sig att dra ner på antalet parkeringsplatser vid vissa byggen. Inte heller verkar man vilja testa marktilldelning där byggherren måste bygga både dyrt och riktigt billigt i samma område. Det skulle verkligen skapa en mer levande och blandad stad. Framtida delar av Inre hamnen eller Butängen vore perfekta för det.
Visst är vi glada över framstegen – men vi är inte nöjda. Vi behöver fortfarande se till att de där 1 000-tals billigare bostäderna som Norrköping så väl behöver verkligen byggs.
