På måndagen den 21 mars hade Vänsterpartiet två inlägg på insändarsidan i NT.
Nicklas Lundström fortsätter sin ordväxling med Stjernkvist och Källs, angående härbärge under vintern, för de som tigger i Norrköping. Här är länk till insändaren på nt.se. Här nedan kan du läsa artikeln. Klicka för större bild.
Linda Snecker bemöter NT-krönikören Carina Glennings inlägg om jämställdhet ”Vad ska vi ha pappor till”, och debatten som följt på det.
Här till höger är Lindas insändare.
Norrköpings Tidningar skriver om Motionen, inlämnad av Mona Olsson och Nicklas Lundström angående att Hyresbostäder borde bidra med billigare hyresrätter.
Som vanligt var Vänsterpartiet det mest aktiva oppositionspartiet på årets första Regionfullmäktige 17 februari. Vår gruppledare Emil Broberg inledde med att i en motion kritisera Regionens utpräglat nyliberala och ekonomifixerade styrmodell. Gällande de mätbara resultaten presterar Regionen bra. Men frågan är vad som mäts i sådana nyliberala modeller? För i folkhälsa ligger Östergötland tvärtom under genomsnittet på nästan alla områden.
Nej, dagens nyliberala och väldigt byråkratiska modell är förlegad och S i Östergötland borde våga göra det som regeringen gör nationellt, låta kvalitet, patienter och medarbetare väga tyngre! Det är jobbigt att ifrågasätta och förändra invanda arbetssätt. Men det behöver verkligen göras och vi behöver nytänkande kring hur vi organiserar och styr sjukvården. Tyvärr höll inte den S-borgerliga majoriteten med och röstade ner förslaget.
Nästa Vänstermotion kom från Malin Östh och handlade om att upprätta vårdkontrakt inom vuxenpsykiatrisk tvångsvård. Detta finns och fungerar väl inom barn- och ungdomspsykiatrin. Det handlar om att ge den intagne större makt över sin vård och är avgörande för att skapa en jämlik och värdig vård under rätt extrema förhållanden. Men av någon anledning ville majoriteten utreda istället för att införa. Om individens rättigheter och verkliga makt över sitt eget liv ska tas på allvar är det helt enkelt inte tillräckligt. Vi hoppas dock att utvecklingen i frågan blir positiv och vi kommer att fortsätta bevaka den.
Jessica Eek gick sedan upp och stödde förslaget om att man ska kunna betala med vanligt kontokort på kollektivtrafiken i Östergötland. Majoriteten motsatte sig detta å det skarpaste eftersom de ansåg att det skulle kunna störa störa arbetspendlarna. Detta system fungerar på många andra platser men är tydligen omöjligt i Östergötland där det visst ska vara så komplicerat som möjligt att resa.
Ansvarigt regionråd Göran Gunnarsson (C) förtydligade majoritetens inställning med att de inte ”kan ha fokus på den enskilde resenären”. Vänsterpartiet menar tvärtom att det vore ett mycket bra fokus för kollektivtrafiken. Emil Broberg gick sedan upp och konstaterade till fullmäktiges applåder: ”När vi diskuterar hur vi ska styra sjukvården då är debatten rätt så stillsam. Men när vi pratar om hur vi ska betala bussbiljetter så jävlar smäller det till”. Emil påtalade att det fungerade utmärkt att dra sitt betalkort i den betydligt mer omfattande kollektivtrafiken i London och att majoriteten inte borde vara så stelbent. Till saken hör också att det går utmärkt att mycket snabbt dra sitt kontokort på betaltoaletten på resecentrum i Linköping, men alltså inte på pendeltågen och stadsbussarna som utgår därifrån…
Sedan lyfte Vänsterpartiet frågan om att regionen bör sluta använda den kassa anställningsformen ”Allmän visstid” som ger arbetsgivaren rätt att säga upp folk när som helst utan vidare motivering. Här höll det S-borgerliga styret faktiskt med oss delvis och lovade att Regionen ska skärpa reglerna och satsa på att minska användandet av ”allmän visstid”. Det är ett framsteg och något vi kommer att följa mycket noga. Vi vet att anställningsformen används slentrianmässigt och i stor skala inom delar av Regionens verksamhet. Men nu ska det förhoppningsvis bli skärpning!
Tjänstgörande den 17 februari var, fr.v. Ricardo Olivares, Stefan Carlsson, Kerstin Sagström, Emil Broberg, Jessica Eek och Malin Östh.
Regionmajoritetens nedläggningspolitik när S, MP, C och FP beslutade stängde ner Söderköpings vårdcentral kan få konsekvenser för hela primärvården. I en interpellation tog Vänsterpartiet upp frågan om majoriteten kommer att lägga ner andra Vårdcentraler som går dåligt ekonomiskt, t.ex. Skäggetorp, Boxholm och Kisa, och om inte – varför?
Är det bara där det finns privata vårdföretag som gynnas om man stänger ner de offentliga alternativen som detta sker? Så gjorde Moderaterna ju med två vårdcentraler i Norrköping förra mandatperioden och så gör Socialdemokraterna nu i Söderköping.
Svaret från Mats Johansson blev något sorts tvekande ja. Det verkar alltså som att majoriteten är mer ivrig att lägga ner när det finns privata alternativ. Det är ju intressant för hugade riskkapitalister, om man öppnar en privat vårdcentral i en lagom välmående ort så kan alltså S absolut tänka sig att lägga ner den offentliga konkurrenten. Det innebär stora profitmöjligheter!
Ricardo Olivares Miranda avslutade Regionfullmäktige med att fråga varför Syncentralen läggs ner i Norrköping. De synskadades organisationer är emot, personalen är emot. Den enda som verkar vara för är enhetschefen. Politiken vill inte fatta något beslut men Rebecca Hägg (S) försvarade ändå tjänstemännens nedläggningsbeslut med argumentet att det sparar pengar.
Majoriteten valde alltså att köra över de synskadade som själva menar att syncentralen visst klarar kvalitén och verkligen behövs i Norrköping för att resorna dit inte ska ta hela dagar att genomföra. Ska verkligen all Östgötsk hälso- och sjukvård centraliseras till Linköping? Är de synskadade en för liten väljargrupp för politikerna att ta hänsyn till eller varför vill man inte ens ta beslut i frågan?
Det är illa när politiken allt mer springer runt och klipper band vid invigningar men vägrar att ta sitt ansvar vid problem och nedläggningar.
Kampanj från Vänsterpartiet riks – ”De vill sänka din lön och höja din hyra – vi har en annan idé”
Just nu genomför vi vår kampanj-vecka för att motverka sänkta löner och marknadshyror. Torsdag till lördag delar vi ut flygblad runt om i Norrköping. På torsdagen stod Linda Snecker, riksdagsledamot, Peter Butros, ordförande, Hammam Skaik, styrelseledamot, m.fl. på Skvallertorget.
Igår läste jag Stjernkvists utspel ang vad som måste göras åt deras dalande siffror i den senaste tidens opinionsmätningar. När förtroendet för S är som lägst dundrar Stjernkvist: ”Socialdemokraterna måste omedelbart avbryta samarbetet med Vänsterpartiet!”
Vi är inte Socialdemokraternas fiende, så varför projicera bitterheten på oss?
Men det är tyvärr inte första gången det händer. Under årens lopp har vi blivit kritiserade från samma håll. Ibland har kritiken varit befogad, men långt ifrån alltid. Efter valnederlaget 2010 satt prominenta socialdemokrater i tv-sofforna och utpekade oss som ”sänke” mm. Efter valet 2014 löd generalordern: ” splittra Alliansen och dumpa Vänsterpartiet. Vilket också skedde på nationell, regional och lokal nivå.
Vi har haft ett gott samarbete med Socialdemokraterna, inte minst under de senaste budgetförhandlingarna. Många av våra förslag fick gehör och tack vare dem så kommer livet nu att bli lite lättare för utförsäkrade, långtidsarbetslösa, småbarnsföräldrar mfl. De förbättringarna har Socialdemokraterna fått igenom tillsammans med Vänsterpartiet. På sin nuvarande ökenvandring har man valt att samarbeta med högerpartierna och där passar förstås inte Vänsterpartiet in.
Men vägen högerut kommer bara att leda till ytterligare dränage av skattemedel som vi gemensamt samlat ihop till vår välfärd.
Jag tror inte att alla socialdemokrater tycker som Stjernkvist. Många partister med hjärtat till vänster har valt att stanna kvar för att förändra partiet inifrån. Kanske känner ni som jag gjorde när jag avslutade mitt medlemsskap hos Socialdemokraterna i oktober 2004? Här några rader ur det brev jag skrev till Arbetarekommunen i Norrköping:
” …..det är med stort vemod som jag bryter upp. Om ni någon gång lyssnat på Mauro Scoccos text ”Långsamt farväl”, så förstår ni vad jag menar. Det kan också liknas vid ett långvarigt förhållande där man längtat och hoppats att ens motpart ska tillfriskna och ’komma på banan’ igen. Men förgäves….”
Jag har flera gånger blivit tillsagd att inte uttolka socialdemokratin. Men gör det då själva åtminstone!
Mona Olsson
(Bloggen i Norrköpings Tidningar den 6 februari 2016)
Det finns få saker som gör Socialdemokraterna i Norrköping så upprörda som att påminnas om de egna löftena från valrörelsen 2014. S gick till val på att införa reformen ”Mina Timmar” som syftade till att öka de äldres inflytande och att en valfrihetsreform utan fri etableringsrätt skulle genomföras i hela kommunen (Framtidskontrakt för Norrköping 2014). Detta kontrakt med väljarna har visat sig vara skrivet i sand. På samma sätt som vi konstaterar att det var ingen tyngd bakom Kontraktets inledningsord: ”Människor far illa av vinstjakten i välfärden”.
Ska vi behöva påminna Lars Stjernkvist om att ni även lovade att: ”Träffpunkter för äldre inrättas för gemensamma måltider och social samvaro” och gjort precis det motsatta, nämligen avvecklat en fungerande verksamhet för våra äldre. Detta är naturligtvis inget annat än ett svek och när vi påminner väljarna om detta kallar S det för populism. Verkligheten är här som alltid socialdemokraternas största fiende. Vänsterpartiet säger nej till förslaget att privatisera äldreomsorgen i Norrköping. Vinstintresset leder fel. När de som bestämmer över välfärden har vinster som sitt mål, kommer de att styra den fel. Norrköping har hittills förskonats från LOV – Lagen om Valfrihet. Nu vill S med Lars Stjernkvist i spetsen införa LOV och därmed fortsätta sin marsch högerut. Socialdemokraterna och småborgarna har kommit överens om att privatisera delar av äldreomsorgen.
Att det finns stora risker för försämrad kvalitet i den gemensamma välfärden för såväl brukare som personal verkar Socialdemokraterna inte vilja bry sig så mycket om. Tillsammans med småborgarna väljer S i stället att skynda på dränering av skattemedel från den offentliga sektorn till den privata; privata vinstuttag görs på skattebetalarnas och i slutänden de gamlas bekostnad. Att införandet av samma reform i andra kommuner har inneburit försämrade anställningsvillkor bekymrar inte heller.
Vad som behövs för att garantera omsorgen i hemtjänst och på äldreboenden är fler anställda med högre löner, bättre arbetstider och mer inflytande över arbetet samt lugn och ro.
Mona Olsson och Ricardo Olivares, vård- o omsorgsnämnden, skriver om sin oro för personalen inom äldreomsorgen, på Norrköpings Tidningars debattsida, den 6 november.
Nu har vi haft presskonferens och presenterat vårt budgetförslag för 2016.
Mona och Nicklas berättade om våra satsningar. Bl.a. vill vi att alla barn skall ha rätt till 30 tim förskola, att mer pengar skall gå till att bibehålla sammanhållen arbetstid inom hemtjänsten. Vi vill också satsa på mer personal till träffpunkterna för äldre.
För att bekosta satsningarna vill vi bl.a. sluta ge kommunala bidrag till flygplatsen och minska ner på sparandet för framtiden.