Regionpolitik. Regionfullmäktige 21-22/11 – Allt större nedskärningar hotar
Rapport från Nicklas Lundström:
Regionfullmäktige 21-22/11 – Allt större nedskärningar hotar
Huvudpunkten på Regionfullmäktige var finansplanen, en sorts uppföljning på vårens budget som handlar om regionens ekonomi de kommande tre åren. Vänsterpartiets gruppledare Emil Broberg berättade att sjukvården i Östergötland befinner sig i kris, S, MP och högern föreslår besparingar på uppåt 700 miljoner på tre år. Det är så klart alldeles galet för mycket för att vara realistiskt. Region Östergötland har dessutom strukturjusterat den lägsta skatten i hela Sverige. Dessutom minskar effektiviteten i sjukvården just nu, sannolikt för att besparingarna gått för långt och det inte finns mer att dra ner på. I det läget föreslår vänsterpartiet en skattehöjning med 15 öre nästa år. Det är helt enkelt ett måste för att klara av att fortsätta ge östgötarna en värdig sjukvård.
Jessica Eek påpekade att den jättesatsning som regeringen gjorde på förlossnings- och mödravård inte får genomslag i Östergötland. Pengarna skulle faktiskt räcka för att höja barnmorskornas löner rejält och stärka upp hela verksamheten så den blir säker och trygg för alla. S-höger majoriteten använder tyvärr istället huvuddelen av pengarna till att täcka underskott. Det är dåligt och inte vad som var tanken.
Franco Sincic ställde frågan ”Vad fan får vi för skattehöjningen”? Ja vi får 100-tals anställda. Och vi slipper de mycket hårda nedskärningar som de övriga partierna talar sig varma för. Men Franco frågade också de övriga partierna om de lovar att inte ingå i en majoritet som höjer skatten efter valet? Ingen vågade svara på frågan. För faktum är det säkerligen kommer en skattehöjning eftersom det är helt nödvändigt för sjukvården. Men det är bara Vänsterpartiet som tar ansvar och säger det. Franco berättade också om att Vänsterpartiet är det enda parti som satsar på kollektivtrafiken – 30 miljoner ska satsas i huvudsak på landsbygdstrafiken och ett försök med gratis kollektivtrafik för pensionärer under lågtrafik ska genomföras.
Malin Östh påpekade att både Socialdemokraternas och högerns privatiseringsiver är riktigt dåligt för sjukvården. Dålig både för personalen, patienterna och effektiviteten. Men det riskerar faktiskt också Regionens långsiktiga ekonomi. I Stockholm har det visat sig vara extremt kostnadsdrivande. Det borde för varje ansvarskännande politiker vara uppenbart att Region Östergötland inte har råd med det under pågående vårdkris.
Östergötland befinner sig i en pågående vårdkris som kommer att brisera under kommande år – 700 miljoner i nedskärningar motsvarar också i den allra mest generösa kalkylen 1000 anställda… Så kan vi såklart inte ha det och Vänstern är dom enda som villstoppa galenskaperna.
Corren, NT och MVT rapporterade också om Regionfullmäktige med bland annat följande citat:
”Samtliga partier utom Vänsterpartiet förutsätter att underskotten som verksamheten dragits med i många år, kan minskas till noll genom effektiviseringar.”
Artikel i Corren 2017-11-22
”Vänsterpartiets Emil Broberg beräknar de andra partiernas sparkrav på vården till 700 miljoner kronor de kommande tre åren.
– Det är inte trovärdigt att det går att klara med effektiviseringar.
Vänsterpartiet vill därför höja landstingsskatten med 55 öre på tre års sikt.
– Det löser inte alla problem, men vi lättar på trycket. Kraftiga underskott ökar stressen hos personalen och gör att god vård inte kan upprätthållas, det sa Mats Johansson för fyra år sedan då han satt i opposition. Då var underskottet hundra miljoner, nu är det 250 miljoner bara nästa år, påminde Emil Broberg om.”
Läs artikeln i Corren här. (Kan kräva prenumeration)
Läs den kopierade texten nedan:
Vård utanför sjukhusen ska minska underskottet
ÖSTERGÖTLAND En fjärdedel av cancersjuka måste vänta mer än tre veckor på operation. Väntetid hos telefonrådgivningen 1177 är lång och bara drygt hälften av dem som behöver specialiserad vård får komma till behandling inom två månader.
Det är exempel på där sjukvården i Östergötland inte når upp till uppsatta mål för tillgänglighet. Detta trots att sjukvården tillförs nya miljoner varje år. Under tisdagen debatterade politikerna i regionfullmäktige hur gapet mellan behov av sjukvård och tillgång på medel ska lösas de närmaste tre åren.
Bilden av hur allvarliga bristerna i sjukvården är ser olika ut beroende på om det är oppositionen eller majoriteten som målar upp den. Mats Johansson (S) som företräder den styrande majoriteten påminde till exempel om att tillgängligheten till vård i Östergötland fortfarande står sig väl i jämförelse med den i andra landsting och regioner. Han menar också att ett långsiktigt arbete för att komma tillrätta med problemen har kommit en bra bit på väg.Men företrädare för oppositionen anser att sjukvården befinner sig på ett sluttande plan.
– Tillgängligheten må fortfarande vara bra jämfört med andra län, men utvecklingen går snabbt åt fel håll. Majoriteten är trött och visionslös, sa till exempel Fredrik Sjöstrand (M).
Fullmäktige hade fyra olika finansplaner att ta ställning till, fyra olika sätt att tackla de tre närmaste årens ekonomiska utmaningar. Planerna omfattar hela Region Östergötlands verksamhet, från kollektivtrafik, regionutveckling till samhällsplanering, men det var sjukvården som var det främsta föremålet för debatt. Majoritetens plan klubbades efter många timmars debatt igenom. Koalitionen för Östergötland, det vill säga Socialdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet och Centerpartiet har styrt regionen sedan förra valet.
Samtliga partier utom Vänsterpartiet förutsätter att underskotten som verksamheten dragits med i många år, kan minskas till noll genom effektiviseringar. Exempelvis genom att mer vård ska ges utanför sjukhusen, såväl inom primärvård som i hemmet. Mobila team har redan börjat jobba och mobil röntgen hade nyligen premiär. Samordning med kommunernas hemsjukvård ska utvecklas.– Vi har en långsiktig strategi som jag menar det finns bred politisk enighet kring, menade Mats Johansson.
Moderater och Kristdemokrater vill se utökad privatisering genom så kallat vårdval. De två partierna räknar med att tillföra sjukvården något mer än vad majoriteten föreslår, bland annat vill de höja ob-tilläggen för vårdpersonal och tillföra 1177 telefonrådgivning medel för att förbättra tillgängligheten. Marie Morell (M) efterlyste också flera gånger en bättre styrning och ledning.
– Vi vill ta tag i frågorna på allvar, sa hon.
Sverigedemokraternas finansplan följer i stort majoritetens men med särskilda satsningar på två områden, förebyggande insatser mot hudcancer och inrättande av äldremottagningar. Clara Aranda (SD) efterlyste en dialog över partigränserna om hur sjukvårdens utrmaningar ska lösas.
Vänsterpartiets Emil Broberg beräknar de andra partiernas sparkrav på vården till 700 miljoner kronor de kommande tre åren.
– Det är inte trovärdigt att det går att klara med effektiviseringar.
Vänsterpartiet vill därför höja landstingsskatten med 55 öre på tre års sikt.
– Det löser inte alla problem, men vi lättar på trycket. Kraftiga underskott ökar stressen hos personalen och gör att god vård inte kan upprätthållas, det sa Mats Johansson för fyra år sedan då han satt i opposition. Då var underskottet hundra miljoner, nu är det 250 miljoner bara nästa år, påminde Emil Broberg om.
Tina Gerdien, Corren, 2017-11-22
Regionpolitik. Debattartikel i NT ”Läget är oförändrat”
”Vilka åtgärder som ska vidtas som ska kunna minska kostnaderna så drastiskt har Socialdemokraterna vägrat svara på” skriver Emil Broberg, gruppledare Vänsterpartiet Östergötland, i en debattartikel i Norrköpings Tidningar den 2 juni.
Läs den skannade artikeln nedan:
Insändare och gästblogg tema psykisk hälsa
Ricardo Olivares och Lottie Broman hade en insändare publicerad i Norrköping Tidningar, om att Vänsterpartiet vill ta bort avgifterna i tvångsvården.
Här är länk till insändaren på nt.se.
Läs den skannade insändaren nedan:
Lottie Broman gästbloggade på Mona Olssons blogg på nt.se, lagom inför mötet med RSMH´s ordförande. Så det har varit tema psykisk hälsa under en kort period.
Här är länk till bloggen på nt.se
Här nedan är hela texten:
Jämlik vård vid psykisk ohälsa?
Man sitter i ett undersökningsrum på vårdcentralen och vill ha hjälp med sin krånglande mage. Läkaren hör sig för om vilka problem man har och läser samtidigt i journalen. Där ser hen att man varit aktuell inom den psykiatriska vården, och då händer det något konstigt. Läkaren ställer frågor som inte riktigt har med magproblemen att göra och ganska snabbt handlar samtalet om helt andra saker. Visserligen klämmer hen lite på magen, tar blodtryck och tittar en i ögonen. Men efter en stund går man därifrån med ett recept på lugnade medicin, och man vet faktisk inte riktigt vad som hänt.
Många läkare har en förmåga att övertyga en och hävda sin rätt. Med all rätt. De har ju den medicinska kunskapen och där finns inte mycket att sätta emot. Ändå finns en okunskap, eller kanske är det bättre att benämna det – brist på engagemang. Vården har bråttom idag. Problem ska lösas snabbt och enkelt. Är inte patienten nöjd är det bara att boka in en ny tid, genomföra proceduren ännu en gång, komma hem med en annan medicin eller en ordination på motion och nyttig kost.
Jag har kommit i kontakt med många som lever med psykisk sjukdom och som kan vittna om att bemötandet inte är så bra när man söker för kroppsliga besvär. Ofta är det tillräckligt att man någon gång varit aktuell inom psykiatrisk vård för att läkaren på vårdcentralen inte ska ta en på allvar. I sin journal, som man numera kan läsa digitalt, kan man t.ex läsa “patienten var mycket orolig”, och man undrar på vilket sätt den anteckningen är motiverad? Självklart är man orolig om hjärtat krånglar, magen inte fungerar som den ska eller när återkommande hosta ger ständig huvudvärk och trötthet, bara som några exempel.
Man kan visa på att personer med psykisk ohälsa dör i förtid. Det beror ibland på självmord, men 60 % av de som dör i förtid gör det p.g.a. kroppsliga sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, luftvägssjukdomar och cancer. (Källa: Studien – Increased mortality in schizophrenia due to cardiovascular disease, enligt RSMH´s medlemstidning Revansch)
Det har såklart många orsaker, men en väldigt vanlig är att många bollas mellan den psykiatriska vården och kroppssjukvården. Patienterna blir helt enkelt inte trodda när de berättar om sina kroppsliga problem.
Det är både väldigt oroande och en aning förvånande tycker jag. Vården vet ju så väl att många mediciner mot depression, psykos, bipolär sjukdom m.fl. ger allvarliga biverkningar, som i sin tur kan leda till kroppsliga sjukdomar. Dessutom påverkar psykisk sjukdom det allmänna måendet på ett sånt sätt att det många gånger kan vara oerhört svårt att motivera sig till en s.k. sund livsstil. Man röker och många nyttjar alkohol, för att dämpa ångesten, och sorgen över hur ensam man är.
Vården och samhället, borde verkligen erbjuda mer till den som äter mycket medicin och som lever med psykisk ohälsa. Möjlighet till regelbundna undersökningar, provtagning och samtal om det allmänna hälsotillståndet borde finnas, och det borde vara lättillgängligt och självklart. Så är det verkligen inte idag. Istället söker man, i bästa fall, vård själv när de kroppsliga problemen kommer, men vården viftar bort det och säger att det nog är ångest eller biverkningar. Man får helt enkelt lära sig att leva med sina symptom. Ordinationen blir promenader och social samvaro, och ibland lugnande medicin.
Det här problemet har fått till följd att dom allra flesta som lever med psykisk sjukdom begärt att få sekretess på sin journal från psykiatrin. Man vill inte att läkaren på vårdcentralen ska veta att man har en psykisk sjukdom. När läkaren sen inte har hela bilden av en patients problematik blir det ju en riskfaktor när kroppslig diagnos ska ställas och eventuellt medicineras. Det dåliga bemötandet och nonchalansen inför de kroppsliga besvären är så pass tung psykiskt att vara med om att man hellre tar den risken. Är det en sån vård vi vill ha?
Den otillgängliga somatiska vården för de av oss som lever med psykisk sjukdom och med psykisk ohälsa i allmänhet, orsakar inte bara fortsatt ensamhet och socialt utanförskap, utan också dålig kroppslig hälsa och en för tidig död. Det tycker jag är helt oacceptabelt och rent av skamligt.
På onsdag den 16 november kommer ordföranden i Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, Jimmie Trevett, till Norrköping. Han kommer att prata om de här problemen och kan berätta om hur förbundet i kraft av att vara en brukarorganisation kan bistå med kunskap och förslag på hur man kan göra vården bättre. Så, är du intresserad av att höra mer så kom till ABF Norrköping Bergslagsgården på onsdag kl.18:00-20:00. ABF och Vänsterpartiet Norrköping arrangerar och alla intresserade är välkomna!!
Du kan läsa mer om RSMH på www.rsmh.se
Lottie Broman
Sjukvård och psykisk ohälsa
Under november har vi koncentrerat oss lite extra på sjukvården. Bl.a. så besökte Malin Östh oss och pratade om personalens anställningsvillkor i början av månaden.
Den 16 november pratade vi om psykisk ohälsa och hade besök av ordföranden för Riksförbunden för Social och Mental Hälsa (RSMH), Jimmie Trevett. Det blev en mycket intressant kväll och kanske fick några av oss upp ögonen för den svåra situation många som har psykisk sjukdom lever i. Framför allt är det mycket anmärkningsvärt att personer som har psykisk ohälsa inte får lika bra vård som andra. Jimmie pratade om hur RSMH arbetar för att göra skillnad, och han tyckte att just politik handlar om att göra skillnad och därför kan vi också göra det.
I vårt fortsatta politiska arbete kan vi ta hjälp av RSMH´s kunskap och åsikter, via hemsidan www.rsmh.se. Där finns dokument och artiklar om det mesta som rör psykisk ohälsa.
Hur ska sjukvårdspersonalen orka jobba heltid?
Den 2 november var vår ledamot i Regionstyrelsen Malin Östh (Söderköping) på besök.
Ämnet för mötet var sjukvårdspersonalens arbetsvillkor.
Idag lämnar många både sjuksköterskor och undersköterskor sina jobb i Region Östergötland och många går ner i tid för att orka. Samtidigt som det är stor brist på dessa vårdhjältar som dagligen räddar människors liv.
Malin berättade om Vänsterpartiet Östergötlands rapport ”Halvera skillnaden”. Den tar upp de stora skillnaderna i hur mycket manliga och kvinnliga anställda orkar jobba. Faktum är att Regionen är sämst i Sverige på jämställdhet. Så kan vi ju inte ha det! Rapporten presenterar också Vänsterpartiets förslag på lösningar vilket handlar om bland annat arbetstider och personalvård.
Det blev ett intressant möte med ett bra samtal.
Debattartikel i NT ”Effektivare arbetsscheman räcker inte”
Idag lördag den 12 september skriver Mona Olsson och Ricardo Olivares på debattsidan i Norrköpings Tidningar. Artikeln handlar om kostnaderna för att få bort delade turer i vården och omsorgen.
Läs artikeln här på nt.se. (kan kräva inlogg)
Läs artikeln här nedan:
Debattartikel i NT. Vinstjakt försämrar vården.
Debattartikel i Norrköpings Tidningar, tisdag den 5 augusti, skriven av Per Gawelund.
Vinstjakt försämrar vården
Kent Ekholm försvarar systemet med privata vinster i välfärden. Han nämner dock inte att han representerar Vrinnevilistan. Alliansen har tillsammans med Vrinnevilistan haft makten i landstinget i snart åtta år och sålt ut stora delar av vår hälso- och sjukvård. Själv har jag arbetat för många arbetsgivare i vård och omsorg i över 15 år. Jag kan av egen erfarenhet jämföra ambulanssjukvården från olika län, såväl offentliga som privata, och det finns några avgörande skillnader.
Privata vårdbolag har ofta ett vinstkrav på 10–15 procent av omsättningen. Hur skapas dessa vinster i skattefinansierad verksamhet? Det är vårdpersonalen som kostar mest och det är också där vinsten i huvudsak pressas fram.
Vd för Falck ambulans, Sven Engquist, har varit i blåsväder flera gånger. Han har bland annat fått hård kritik för att systematiskt kringgå reglerna för arbetstid och vila. Facket har varnat för konsekvenserna av dessa lagvidriga metoder. Men vd Sven Engquist har försvarat sig genom att påstå att passens längd inte påverkar stressen på jobbet.
Självfallet påverkas både arbetsmiljö och patientsäkerhet när personalen har jobbat konstant i över ett dygn, ibland utan att hinna få i sig mat. De flesta förstår att trötthet och hunger ökar risken för trafikolyckor och medicinska felbedömningar.
Det har betydelse vem som är utförare. Av rädsla för uppsägning eller andra repressalier är privat vårdpersonal ofta anonym vid rapportering om 
missförhållanden till media. De har inte samma yttrandefrihet och meddelarskydd som kollegorna inom landsting. Tystnad är ett hot mot patientsäkerheten.
Sirius försäljning av ambulanssjukvården i Östergötland och bolagets konkurs i Skåne visar också på andra risker med att privatisera livsviktig verksamhet. När välfärdsbolag avvecklas uppstår svåra problem som personal, och i värsta fall människor i nöd, får betala. I detta marknadssystem likställs männskors liv och hälsa med en vara, vilken som helst.
Tar vi bort vinstjakten från välfärden slipper vi giriga affärsmän som berikar sig på människors grundläggande behov. Det är dags att varenda skattekrona avsedd till ambulanssjukvården går just dit och inte till privata vinster.
Per Gawelund (V)
sjuksköterska och kandidat till landstingsfullmäktige
Debattartikel i NT
Torsdagen den 18 april skrev Per Gawelund i Norrköpings Tidningar om Vårdförbundet och riskkapitalbolagen. Hela texten finns att läsa under ”Inlägg”-”Per Gawelund”, och här nedan: Klicka på bilden!
Vänstern i media #liopol
Det har varit mycket Vänsterpartiet i lokalmedia denna vecka, mest landstingspolitik. Emil Broberg är idag den 8 mars intervjuad angående införandet av CEMR-deklarationen (Council of European Municipalities and Regions) som är ett verktyg till hjälp för att kunna följa diskrimineringslagen. Emil och Vänsterpartiet, tillsammans med S och MP har länge försökt få Östergötlands landsting att skriva på deklarationen.
Ricardo har uttalat sig angående privatisering av mödravården, som han och vi i Vänsterpartiet är emot. Emil och Ricardo skrev på Norrköpings Tidningars insändarsida om att det är fel att privatisera mödravården i Östergötland. Se nedan:
