Kunskaper i andra stora språk, förutom engelska, borde kunna jämställas med engelska och ge behörighet till gymnasiet och rätt till gymnasieexamen.

Likställ kunskaper i engelska med kunskaper i till exempel arabiska eller ryska. Att underlätta invandrares möjligheter att ta sig in i det svenska samhället genom utbildning och arbete borde vara en av våra viktigaste politiska uppgifter.

Tyvärr har skolpolitiken på senare år gått åt motsatt håll. Sedan gymnasiereformen GY11 som infördes av alliansen får man numera inte studera på ett gymnasieprogram utan godkända kunskaper i svenska, matte och engelska. Man får inte heller en gymnasieexamen utan godkända betyg i svenska, matte och engelska.

Utan gymnasieexamen är det mycket svårt att få en varaktig anställning eller anställning överhuvudtaget. Att man behöver kunskaper i svenska och matte är begripligt. Men att alla ungdomar, som kommer hit, förutom att lära sig ett av världens mindre språk som svenskan är, också måste kunna just engelska är svårbegripligt.

Många som kommer kan redan ett stort språk, ett så kallat världsspråk. Till exempel arabiska eller ryska. Kunskaper i sådana språk kan på sikt vara värdefullt att behärska som svensk. Det kan underlätta handelsutbyte och kulturellt utbyte, turism med mera med de många länder där dessa språk talas. Samtidigt ser vi att elever som gått hela sin skolgång i Sverige lär sig allt mindre världsspråk.

Kunskaper i andra stora språk, förutom engelska, borde kunna jämställas med engelska och ge behörighet till gymnasiet och rätt till gymnasieexamen. Många ungdomar skulle då fortare nå sina mål och Sverige som land skulle få bredare språklig kompetens. Det vore dessutom en billig reform. Vi skulle behöva något färre engelsklärare och några fler lärare i arabiska, ryska och andra stora invandrarspråk.

En invändning mot vårt förslag kan vara att engelska krävs för att läsa på högskola, eftersom litteratur där ibland är på engelska. Kanske behöver det vara så ett tag framåt, men behörighetskrav till högskola är en annan sak än behörighet till gymnasium och gymnasieexamen redan i dag.

Många svenska elever behöver även i dag i vuxenutbildning läsa in engelska 6 efter gymnasiet för att bli behöriga till högskola. Nyanlända skulle i så fall inom vuxenutbildningen behöva läsa in både engelska 5 och engelska 6 samt, precis som infödda svenskar, vad som därutöver eventuellt behövs för en viss högskoleutbildning.

Vi har stött på ovanstående problematik i våra roller som studie- och yrkesvägledare respektive före detta ledamot i gymnasienämnd i Norrköping. Vi vill lyfta frågan om kraven som ställs för att kunna läsa ett gymnasieprogram verkligen är realistiska med tanke på den globala värld vi lever i. Säkert har många andra som träffar nya svenskar förslag som skulle kunna förbättra och påskynda integrationsarbetet.

 

Rodi Ailert (V) ledamot Barn- och ungdomsnämnden

Linda Snecker (V) riksdagskandidat Vänsterpartiet Östergötland

 

Uppdaterades: 25 jul 2014