Utanförskapsfabriker

Utanförskapsfabriker

NORRKÖPING Widar Andersson skrev apropå bilbränder, följande. ”Det är en socialpolitisk skandal att staten sitter med armarna i kors och låter kommunerna driva skolor som är utanförskapsfabriker.” Jag tycker att utanförskapsfabriker är ett träffande uttryck. Widar har rätt i att de finns. Men problemet är att staten själv satt reglerna som leder till utanförskapet. Den största av dessa fabriker är de s k introdutkionsprogrammen på gymnasiet. Eftersom trösklarna till yrkesutbildningar och yrkesexamen består och är för höga, blir introduktionsprogrammen bara återvändsgränder.

Alla gymnasierformerna de sista årtiondena har höjt trösklarna. Inte så konstigt då att utanförskapet ökat. En tredjedel av alla ungdomar klarar inte kraven. Då är det fel på kraven, inte ungdomarna. Kraven är numera bland annat goda kunskaper i engelska och matematik för att få börja i gymnasiet liksom för att få ut sin examen. Alla utbildningar är treåriga och måste påbörjas när du är 16-19 år.

Förr fanns tvååriga utbildningar, förr fanns en lättare kurs i matte. Det fanns inget krav på engelska. Fler fick då en yrkesutbildning, ett jobb. Och blev medlemmar i facket.

Visst, jag tycker också att vi ska ha en vass utbildning för att kunna delta i den internationella konkurrensen. Men precis alla ungdomar behöver kanske inte delta i det racet på det sättet.

Det måste finnas fler alternativ. Det måste finnas lättare alternativ. Inom vuxenutbildningen finns ettåriga och olika korta alternativ av yrkesutbildning. Varför inte erbjuda dessa redan när man är 16-19? När det ändå är samma människor som ändå erbjuds dom, fast senare. Och då många tappat sugen på vägen, i utanförskapsfabikerna. I utanförskapsområden.

Det är egentligen absurt att vi har brist på arbetskraft och hög ungdomsarbetslöshet.

Öppna upp. Slå ihop ungdoms och vuxenutbildning.

Rodi Ailert  (V), utbildningsnämnden.

(nt-bloggen den 2016-05-21)

 

Läs fler inlägg av Rodi här på sidan.

 

Uppdaterades: 30 jun 2016