Alla kan vi också själva ta ansvar för Östersjön
Ta med en vanlig plastpåse och plocka upp det som flutit i land. Oftast finns det en soptunna vid stranden. Det är troligen främst Lindö och Arkösund som har störst behov av detta, skriver Cecilia Ambjörn från Vänsterpartiet.
Alla kan vi också själva ta ansvar för Östersjön
Ta med en vanlig plastpåse och plocka upp det som flutit i land. Oftast finns det en soptunna vid stranden. Det är troligen främst Lindö och Arkösund som har störst behov av detta, skriver Cecilia Ambjörn från Vänsterpartiet.
Varje land runt Östersjön arbetar i dag med att minska alla typer av föroreningsutsläpp. Det går olika snabbt, men processen har startat. Men det går dock för långsamt och här har Sverige ett stort ansvar.
Vi står för en betydande del av utsläppen. Men tack vare olika planer och bidrag så finns det nu ökade möjligheter till tillfriskning.
Det som vi i Norrköping måste arbeta mera med, det är mottagningsanläggningar för toalettavfall från båtar. Det är ju för oss som inte har båt helt ofattbart att man fortsättar släppa ut toa avfall i Östersjön. Det är inte ansvarfullt. Vi måste därför arbeta med att skapa mottagningsanläggningar där vi har flest båtbesökare.
Det är troligen främst Lindö och Arkösund som har störst behov av detta. Problemet har uppmärksammats senaste året och innan dess fanns inte fokus på detta. Men nu gäller det att satsa på mottagningsanläggningar.
Det finns ett annat stort problem i våra hav, som sällan nämns. Det är nedskräpningen. Man kastar över bord sopsäckar, tomma burkar, mjölkkartonger, skor, kuddar, plastflaskor med mera. Jag vet, för jag brukar plocka skräp på stränder. Varje sommar är jag en vecka på ett naturreservat vid kusten. På en cirka en kilometer lång sträcka fyller jag 4 svarta plastsäckar med sopor. Lite äckligt kan det vara med plastaskar med rutten mat eller glasbitar.
En vädjan till dig som har förmånen semestra vid kusten, ta med en vanlig plastpåse och plocka upp det som flutit i land. Oftast finns det en soptunna vid stranden, annars har du ju en hemma.
Plast kanske är det största problemet i haven. Plast försvinner inte, den bryts bara sönder i ytterst små partiklar. Sjöfåglar tror att dessa små plastpartiklar är djurplankton och äter upp dem. Det innebär att de får i sig för lite näring och svälter ihjäl.
En stor mängd havsfåglar går detta öde till mötes ute på världshaven. Det här kan (förutom alla andra problem i haven) bli ytterligare ett hot mot djurlivet.
Nästa år 2010 har FN utsett till år för "Biologisk mångfald". Den biologiska mångfalden minskar i ett rasande tempo varje år. Det hotar också människans överlevnad på sikt. Man talar om ekosystemtjänster, det är alla de tjänster som naturen ger oss, och det är egentligen nästan allt som vi behöver.
Men även här kan man dra sitt lilla strå till stacken. Plantera växter som är bra för humlor och fjärilar, spara alla sälgbuskar som gynnar bina på våren när de behöver mat, arbeta för att fler naturreservat bildas, värna den natur som finns, lära barnen vara ute i skogen, låt alla dagis ha nära tillgång till grönytor, större gårdar på skolor och förskolar så det ges utrymme till träd och buskar.
Man tycker ofta att politikerna borde göra mer. Det tycker jag med. Men man ska också tänka på att man som individ kan bidra på olika sätt. Där man finns i sin vardag.
Cecilia Ambjörn (V) oceanograf och fullmäktigeledamot Norrköping