V-café om bostads och hyresfrågor. Onsdag.
Hyresgästföreningen besöker V-caféet för ett samtal om bostäder och hyresfrågor både i lokal och nationell politik.
Onsdag den 23 april kl.18.00
i partilokalen
Välkommen!!!
Hyresgästföreningen besöker V-caféet för ett samtal om bostäder och hyresfrågor både i lokal och nationell politik.
Onsdag den 23 april kl.18.00
i partilokalen
Välkommen!!!
Peter berättar allt om Vänsterpartiet Norrköpings valfråga om att bygga spårväg till Vrinnevisjukhuset. Från V-caféet onsdagen den 9 april.

Den 16 april, nu på onsdag, är alla partimedlemmar välkomna till medlemsmöte med valrörelsetema. Styrelsen kommer att presentera planering, datum och idéer så här långt. Sedan kommer vi att ha gruppdiskussioner för att komma fram med nya idéer och förslag.
Välkommen!
Friskolebolaget Academedia tar ut 6200:- i vinst per skolunge och år av våra skattepengar och det sker också i Norrköping. Nicklas Ellehammar Lundström, Annika Kaiser och Emil Broberg skriver i Folkbladet på insändarsidan:
Bara Vänsterpartiet vill stoppa skolans affärslekar
Academedia är ett av landets största friskoleföretag. Förra året gjorde de vinst med 330 miljoner vilket blir i snitt 6200 kr per barn. I Norrköping innebär det att över 800 barn som går i någon av deras skolor i staden ska leverera en vinst på mer än en halv miljon varje år. Det är skattepengar som vi tillsammans har betalat in för att finansiera välfärden, inte till privata företagsvinster. När den svenska skolan krisar och resultaten sjunker blir det allt tydligare att den privatiseringspolitik som drivits i Sverige de senaste 20 åren har misslyckats. Med sjunkande kunskaper hos eleverna behöver inte skolan riskkapitalister som jagar vinster. De pengar som vi har betalat i skatt behövs istälet för att förbättra skolan.
Det är barnen som betalar priset för denna vinstjakt. I privata skolor är lärartätheten lägre. Vi kan också se att när politikerna lekar marknad med skolan så leder det till att skolorna i jakten på vinstgivande elever prioriterar att lägga pengar på reklam och marknadsföring. Detta innebär också mindre resurser till eleverna.
Finns det då inget att sätta emot denna katastrofala förvandling av skolor till varumärken och förminskningen av elever till kunder? Jo, genom att en gång för alla stoppaföretag från att leka affär med den svenska skolan. Det är enbart Vänsterpartiet som står upp för detat, vi är de enda som kan garantera att en röst på oss är en röst för att få bort vinstintresset från skolan och välfärden.
Det ska inte läggas på enskilda elever och föräldrar att välja ”rätt” skola. Ingen ska tvingas gå i en undermålig skola. Alla skolor ska vara bra, alla elever ska ha rätt till bra utbildning. Det är dags att ta tillbaka skolan från marknaden. Skolan tillhör oss alla – elever, föräldrar, lärare och skattebetalare.
Emil Broberg (V), Styrelseledamot Sveriges kommuner och landsting
Annika Kaiser (V), Kommunfullmäktigekandidat Norrköping
Nicklas Lundström (V), Ordförande Vänsterpartiet Norrköping
Ung Vänster Norrköping startar insamling till kvinna som försvarade sig
Igår kom domen från Norrköpings tingsrätt där en kvinna döms till villkorlig dom och böter efter att ha försvarat sig vid sexuellt ofredande. Ung Vänster Norrköping menar att domen är ett hån mot de kvinnor som utsatts för våld av en man och startar därför en insamling för att hjälpa kvinnan att betala sina böter.
– Självklart måste man få försvara sig om man blir tafsad på. I vilket annat fall skulle man behöva acceptera att bli ofredad? Kvinnor har rätt till sina egna kroppar, det måste vara en självklarhet, säger Saga Janse Ferko, ordförande för Ung Vänster Norrköping.
Mäns våld mot kvinnor är ett gigantiskt samhällsproblem. Många kvinnor har antingen egna erfarenheter av sexualiserat våld, eller känner någon som har det. Kvinnor tvingas begränsa sig av rädsla för trakasserier, tafsningar, glåpord eller kanske ännu värre. Samtidigt är det bara två av tio anmälningar som rör kvinnomisshandel som klaras upp och det ser väldigt olika ut beroende på var man bor. I Östergötland är det bara 23 procent av fallen som klaras upp enligt stiftelsen Tryggare Sverige.
– Den här domen kommer inte i ett vakuum. Vi kräver att personal inom rättsväsendet regelbundet får utbildning kring sexualiserat våld så att de kvinnor som söker hjälp tas på allvar. Män våld mot kvinnor är ett samhällsproblem och det är dags att det görs någonting åt det, säger Janse Ferko.
Betala in på postgiro: PG 36 22 25-5 Märk SJÄLVFÖRSVAR

Ordförande Linda Snecker
Ordinarie: Elisabet Strömfelt, Linköping,
Jonas Andersson, Valdemarsvik,
Joakim Höglund, Motala,
Torbjörn Björlund, Norrköping,
Ulla Nilsson, Linköping,
Malin Östh, Söderköping
Ersättare: Stefan Carlsson, Finspång,
Roger Nyman, Kinda,
Ingrid Westlund, Finspång,
Teresa Forsnacke, Mjölby

Ny distriktsstyrelse har idag valts på Distriktets Årskonferens i Finspång. Den ser ut som följer:
Distriktsordförande Linda Snecker, Norrköping
Ordinarie:
Elisabet Strömfelt, Linköping
Jonas Andersson, Valdemarsvik
Joakim Höglund, Motala
Torbjörn Björlund, Norrköping
Ulla Nilsson, Linköping
Malin Östh, Söderköping
Ersättare:
Stefan Carlsson, Finspång
Roger Nyman, Kinda
Ingrid Westlund, Finspång
Teresa Forsnacke, Mjölby
40 personer slöt upp på onsdagskvällen för att lyssna på Miljöpartiets f.d. språkrör Birger Schlaug, när han pratade om ”vansinnet” med den eviga tillväxten och om hur bra Jonas Sjöstedt är på miljöpolitik. 🙂 Han gick tillbaka och nämnde hur flera ideologier faktiskt haft ett bra miljötänkande en gång i tiden.
På 80-talet var vänstern inte alls bra på miljö, andra frågor var viktigare. Nu är det annorlunda, nu är vänstern bättre än t.o.m. miljöpartiet för Sjöstedt är ”den ende som attackerar vulgärkapitalismen.”
Publiken fick ställa frågor och Peter agerade moderator. Det var ett mycket lyckat möte.
Texten nedan publicerades i Aftonbladet på Kultursidan den 9 januari i år.
Från Aftonbladets kultursida 2014-01-09:
Därför är V bättre än MP
Miljöpartiets exspråkrör Birger Schlaug hyllar Jonas Sjöstedt: Den ende som attackerar vulgärkapitalismen
Jag är inte socialist, har aldrig varit socialist, och kommer med all sannolikhet aldrig att definiera mig som socialist. Jag vägrade springa med ”Maos lilla röda” då det var mode, har alltid avskytt mer eller mindre påtvingad kollektivism och är väl medveten om att det var vänstern, inte högern, som under 60-talet utgjorde de verkliga betonghäckarna medan det var de konservativa som värnade miljön.
Med detta i bagaget kommer jag aldrig att kunna definiera mig som socialist. Lik förbannat känner jag mig tvingad att sätta min tilltro till Vänsterpartiet.
När Vänsterpartiet nu inleder sin kongress kommer Jonas Sjöstedt inte bara att tala till de gamla vanliga vänsterpartisterna. Han kommer att tala till alla oss som anser att det får vara nog nu. Att det gått för långt. Att moderaterna och dess närstående tankesmedjor lyckats förflytta mitten av svensk politik så långt ut till höger att samhället krackelerar. Att socialdemokraternas anpassning till moderaternas dagordning är pinsam. Att Miljöpartiet De gröna sedan många år reducerats till ett ideologiskt lealöst parti – harmlöst och mer inriktat på statsråds- och statssekreterarposter än på samhällsförändring.
Många bitar som de senaste decennierna lagts i det pussel som utgör samhället har kunnat motiveras med förment rationella argument, men det som vuxit fram är en förskräcklig bild: ett avhumaniserat – och till viss del också avdemokratiserat – samhälle där allt mer underställs en enda sak: kortsiktig vinst i form av fler siffror på konton.
Det här förstod en gång i tiden Miljöpartiet och vi försökte hitta en modell där vare sig stat eller privat kapital kunde dominera. Vi insåg att liberaler allt oftare hade förskräckligt svårt att förstå skillnaden på frihet för människor och frihet för kapital. Vi varnade för framväxten av en blå planekonomi, och vi avskydde den lika mycket som vi avskydde den röda. Vi såg framväxten av ett samhälle där allt riskerade att reduceras till kronor och ören. Vi avskydde tanken på vinster inom välfärden.
De gröna var förvisso inte ett socialistiskt parti, men ett antikapitalistiskt. De senaste dryga tio åren har partiet däremot uppträtt ideologiskt förvirrat i jakten på röster och statsrådsposter. Det hjälper inte att nu – efter att Uppdrag Granskning avslöjat det alla vetat – be om ursäkt för hur man agerat för att driva fram regler som förvandlat skolan till en lekstuga för spelare. Man bör, tillsammans med de flesta andra partier i riksdagen, be om ursäkt för att man förvandlat samhället till en spelplan där kapitalismen tillåtits bli alltför kreativ till och med för sitt eget bästa.
Varför är det bara Vänsterpartiet som konsekvent vågat sätta ner ”omoderna” fötter i protest mot denna utveckling? Det borde rimligen också socialliberala, gröna och konservativa ha gjort om de orkat stå emot den ”moderna” våg som svept genom samhället. Det enda man vet om det som motiveras med att det är modernt är att det är omodernt i morgon. Och gissa om dagens politiska modernitet kommer att kännas omodern i morgon!
Glöm då inte vilka som bör stå vid skampålen. Det gäller allt från jourhavande statsminister till den tilltänkte statsminister som ropar lystring i den app som det gamla arbetarpartiet vill att vi ska vakna till för att förminska oss själva till kuggar och duktiga idioter i ett ekonomiskt hjul som snurrar allt fortare utan annat mål än att … det ska gå fortare.
Som före detta språkrör för Miljöpartiet känns det tragiskt att behöva tvivla på mitt gamla partis trovärdighet som samhällsförändrande kraft. Som grön ser jag samtidigt att det varit Jonas Sjöstedt som – även när det inte varit opportunt som till exempel under förra årets Almedalstal – har vågat problematisera tillväxten, kritisera konsumtionssamhället och tagit klimatfrågan så pass mycket på allvar att han inte nöjt sig med prat om att lägga ut mer räls.
Lägg till det att Vänsterpartiet nu åter tycks ta upp De grönas nedbäddade paradgren – krav på sänkt arbetstid – och jag kommer fram till följande slutsats: MP:s partiledning har mycket att bevisa fram till valdagen. För oss som tröttnat tycks Vänsterpartiet i dag vara det enda trovärdiga alternativet.
Tragiskt? Javisst. Men vad fan gör man inte för att komma ifrån det vulgärkapitalistiska experiment som övriga partier gjort till sitt.
Jonas Sjöstedt har ett uppdrag – att sitta på de andras axel och påminna om värden och konsekvens – som många utanför den gamla traditionella vänsterkretsen borde hoppas att han lyckas med. Vända den utveckling som de andra har skapat av ideologiska, opportunistiska eller maktpolitiska skäl. Uppdraget är större än retoriskt tal om socialism, större än viktig feminism, större än partipolitisk strategi. Det handlar om att återupprätta värden.
Vi behöver göra en ärofylld reträtt för att ta människor, planeten och livet på allvar. Det får vara nog nu. För detta krävs uppenbarligen ett växande Vänsterparti. Det är bara att erkänna. Trots att det gör mycket ont i den som har sitt hjärta i ett annat parti.
Birger Schlaug
Språkrör Miljöpartiet 1985–1989, 1992–2000