Skip to main content

Skolnedläggningarna beror på ett systemfel

Skrivet av lottieb den . Postad i Skolan, Skolpolitik, Utbildningsnämnden. Inga kommentarer till Skolnedläggningarna beror på ett systemfel

I onsdags presenterade Borgerlig Samverkan och Sverigedemokraterna ett förslag om att lägga ner hela 5 förskolor och 3 grundskolor i Norrköping. Beslutet ska fattas av Utbildningsnämnden redan på tisdag (30/5). Vänsterpartiet i Norrköping är kraftigt kritiskt till både processen och nedläggningarna. Man har inte överhuvudtaget informerat eller diskuterat detta innan – varken med övriga partier, personal, föräldrar, elever eller barn. Elin Melander, ledamot i Utbildningsnämnden kommenterar:

– Nedläggningarna beror på ett systemfel i den svenska skolan. Kombinationen av friskolereformen, det fria skolvalet och kommunaliseringen har fått katastrofala konsekvenser och alla barn får helt enkelt inte längre en likvärdig utbildning. För oss i Vänsterpartiet är det självklart att alla skolor ska vara bra skolor, också den som ligger närmast.

– När Utbildningsnämnden nu på tisdag nu ska besluta om att lägga ner skolor och förskolor är det ett resultat av att friskolorna gynnas i dagens system. Elevpengen gör att man tjänar mest pengar på att ha stora klasser och lite personal, gärna med låga löner. Det är därför friskolorna oftast ligger i centrum där de kan ha stora klasser medan kommunen måste ta ansvar också för landsbygden där klasserna är mindre och ekonomin sämre. Kommunen måste dessutom vara beredd att ta emot elever från friskolor som går i konkurs eller läggs ner. Dessutom väljer friskolorna i praktiken i stor utsträckning bort kostsamma elever med behov av särskilt stöd.

– Men självklart måste Norrköpings politiker också ta ansvar för friskolesystemets konsekvenser. Om den politiska viljan finns kan man lyssna på eleverna och föräldrarna och helt enkelt slopa nedskärningskraven på skolan. Det kommer vi att göra i vårt budgetförslag. Att prioritera barnen är att prioritera Norrköpings framtid.

 

”Friskolan suger!” Blogginlägg av Rodi Ailert

Skrivet av lottieb den . Postad i Blogginlägg, Rodi Ailert, Skolan, Skolpolitik. Inga kommentarer till ”Friskolan suger!” Blogginlägg av Rodi Ailert

Friskolan suger!

De privata och vinstdrivna skolorna fortsätter att suga ut den kommunala skolan. I augusti startade en ny privatskola. Nu ser vi samma mönster som så många gånger förr. Privatskolornas expansion leder till stora underskott i den kommunala verksamheten. Vi får en massa klasser med 24,25, 26 eller liknande i stället för 30 som krävs för en ekonomi i balans. Det är ju inte så att en viss klass flyttar till en  privatskola utan det är en elev här, två elever där och tre från någon annan skola. De lämnar tomma hål i organisationen, varpå underskotten kommer. (Skolan och dess klasser finansieras med bidrag per elev, som räknas varje månad.)

Efter många år har det nu gått så långt att vi fått en tydlig uppdelning. Å ena sidan de välutbildades barn i privatskolor (i huvudsak). Å andra sidan skolor med mer resurskrävande elever vars föräldrar har lägre utbildning, ofta i förorter. Detta ger sämre kunskapsresultat totalt sett. Samstämmig forskning visar att blandade klasser med elever från olika miljöer gör att elever presterar bättre eller maximalt.

Ovanstående är en av huvudförklaringarna till utbildningsnämndens prognosticerade underskott.

En annan förklaring är den skärpning som gjordes av rättighetslagstiftningen i juli 2016. Från och med då omfattas gruppen som har rätt till särskilt stöd också elever med inlärningssvårigheter. Något som lett till en ökning av den grupp som föräldrar och skolor kan söka extra stöd för. Detta stöd söks från utbildningskontoret, (på delegation från utbildningsnämnden). Ökningen har varit kraftig och 2017 är första året med s k helårseffekt.

En tredje förklaring är tydligen en felräkning (från rådhuset) av antalet gymnasieelever. Dessa är ca 130 fler än nämnden fått ersättning för.

Nästa år kan vi i alla fall rösta för ett parti som vill ta bort vinstdrivande företag från skolans område. Då får vi så småningom, men det kommer ta lång tid, både bättre ekonomi och framförallt bättre resultat. Fler elever med godkända resultat och godkänd gymnasieexamen. Med bättre möjligheter att få ett jobb.

/Rodi Ailert blogg på nt.se 17-11-26 

”Hur skapar vi en jämlik skola?”

Skrivet av lottieb den . Postad i Lärande, Skolpolitik, Vänsterpartiet Norrköping. Inga kommentarer till ”Hur skapar vi en jämlik skola?”

Vänsterpartiet Norrköping bjöd onsdagen den 5 oktober in till öppet möte för att diskutera de ojämlika villkor som möter elever och personal i svensk skola.

Inbjudna gäster var Miia Austa från Lärarnas Riksförbund och Sten Svensson från Tankesmedjan Katalys.

cafe-om-jamlik-skola-2

 

cafe-om-jamlik-skola1

Båda organisationerna har nyligen släppt rapporter om hur vi kan skapa en mer jämlik skola.

Skolfrågor engagerar många, för mötet var mycket välbesökt.

cafe-jamlik-skola-4

Rodi Ailert bloggar om yrkesutbildning

Skrivet av lottieb den . Postad i Bloggar, Rodi Ailert, Skolpolitik, Ungdomsfrågor, Utbildning. Inga kommentarer till Rodi Ailert bloggar om yrkesutbildning

UtanförskapsfabrikerRodi Ailert2

NORRKÖPING Widar Andersson skrev apropå bilbränder, följande. ”Det är en socialpolitisk skandal att staten sitter med armarna i kors och låter kommunerna driva skolor som är utanförskapsfabriker.” Jag tycker att utanförskapsfabriker är ett träffande uttryck. Widar har rätt i att de finns. Men problemet är att staten själv satt reglerna som leder till utanförskapet. Den största av dessa fabriker är de s k introdutkionsprogrammen på gymnasiet. Eftersom trösklarna till yrkesutbildningar och yrkesexamen består och är för höga, blir introduktionsprogrammen bara återvändsgränder.

Alla gymnasierformerna de sista årtiondena har höjt trösklarna. Inte så konstigt då att utanförskapet ökat. En tredjedel av alla ungdomar klarar inte kraven. Då är det fel på kraven, inte ungdomarna. Kraven är numera bland annat goda kunskaper i engelska och matematik för att få börja i gymnasiet liksom för att få ut sin examen. Alla utbildningar är treåriga och måste påbörjas när du är 16-19 år.

Förr fanns tvååriga utbildningar, förr fanns en lättare kurs i matte. Det fanns inget krav på engelska. Fler fick då en yrkesutbildning, ett jobb. Och blev medlemmar i facket.

Visst, jag tycker också att vi ska ha en vass utbildning för att kunna delta i den internationella konkurrensen. Men precis alla ungdomar behöver kanske inte delta i det racet på det sättet.

Det måste finnas fler alternativ. Det måste finnas lättare alternativ. Inom vuxenutbildningen finns ettåriga och olika korta alternativ av yrkesutbildning. Varför inte erbjuda dessa redan när man är 16-19? När det ändå är samma människor som ändå erbjuds dom, fast senare. Och då många tappat sugen på vägen, i utanförskapsfabikerna. I utanförskapsområden.

Det är egentligen absurt att vi har brist på arbetskraft och hög ungdomsarbetslöshet.

Öppna upp. Slå ihop ungdoms och vuxenutbildning.

Rodi Ailert  (V), utbildningsnämnden.

(nt-bloggen den 2016-05-21)

 

Läs fler inlägg av Rodi här på sidan.

 

”Nyckeln till framtidens skola” V-café om skolan, med Hans-Åke Scherp.

Skrivet av lottieb den . Postad i Lärande, Skolpolitik, V-café, Vänsterpartiet Norrköping. Inga kommentarer till ”Nyckeln till framtidens skola” V-café om skolan, med Hans-Åke Scherp.

Hans-Åke Scherp, tillsammans med hustrun Gun-Britt, berättade på onsdagens v-café om hur en annorlunda skola skulle kunna se ut.

vcafe en annan skola 3
Hans-Åke är docent i pedagogik och Vänsterpartiets representant i den politiska referensgruppen till Skolkommissionen. Dess främsta syfte och den viktigaste frågan enligt Hans-Åke är att skapa en jämlik skola.

.
Han berättade om sin forskning och visade på olika problem i skolan, och vilka faktorer som skapat problemen. Han gav konkreta förslag på sätt att jobba vidare och få en skola som utgår från elevens förmåga och medbestämmande, och pedagogens kunskap och medbestämmande.

Vcafe en annan skola 2
Hans-Åke Scherp är mycket tydlig med att arbetssättet enligt NPM, New Public Management, som nu används, inte fungerar, och det säger han att även regeringen och Stefan Löfvén insett.

Vcafe en annan skola
Här finns mer att läsa om Hans-Åkes forskning

.
Det var en mycket intressant kväll. Hans-Åke är väldigt underhållande och samtidigt seriös och kunnig. ”Detta är en nyckeln till framtiden” sa en av åhörarna efteråt.

visnvcafe en annan skola

 

V-café om lärande, med Hans-Åke och Gun-Britt Scherp.

Skrivet av lottieb den . Postad i Lärande, Skolpolitik. Inga kommentarer till V-café om lärande, med Hans-Åke och Gun-Britt Scherp.

Missa inte onsdagens V-café, om skolan och lärandet.

Det blir ett samtal med Hans-Åke och Gun-Britt Scherp. De har i många år jobbat på Karlstads universitet med att hitta modeller för att utveckla skolan utifrån lärarens yrkeskunskaper och elevernas behov av att vara aktiva i sitt eget lärande.

De är också aktiva i nätverket PBS som du kan läsa mer om via denna länk: https://www.kau.se/pbs

I dag sitter Hans-Åke i Kommunfullmäktige och barn- och ungdomsnämnden i Karlstad för Vänsterpartiet.

Till Scherp om lärande och skolutveckling.

 

Onsdag den 3 februari kl.18:00 i partilokalen.

Välkommen!!

Blogginlägg av Rodi Ailert

Skrivet av lottieb den . Postad i Kommunpolitik, Skolpolitik. Inga kommentarer till Blogginlägg av Rodi Ailert

Trendbrott i nämndenRodi Ailert2

Under många år har S,V och Mp avstyrkt nya friskolor i Norrköping. Nu är det bara vänsterpartiet kvar som motståndare till fler friskolor.

På nämnden i går yrkade jag avslag för starten av nya friskolor med ca 480 platser. Motiven är samma som tidigare. Kommunens organisation och ekonomi blir dyrare, friskolor är samhälsekonomiskt slöseri. Nu pekar också många undersökningar på att resultaten till och med blir sämre med många friskolor. Elever till föräldrar med högre utbildning tenderar att samlas i vissa skolor medan elever till föräldrar med lägre utbildning blir kvar i närområdet/kommunala skolor. De goda exemplen och förväntningarna sjunker, resultaten sjunker.

Kommunen får större kostnader bland annat därför att det blir luckor i organisationen lite här och var. Underskott, som inte alltid fort nog går att reparera, uppstår. Dessa  måste täckas med extra ersättning. Så kallade fristående skolor kan då kräva samma ersättning även retroaktivt, vilket ökar totalkostnaden. Dvs samhällsekonomiskt vansinne. Just nu ser vi exempel på detta i domar som går emot både Norrköpings och Örebros kommuner, som givetvis hävdar det orimliga i detta.

Storbolaget Academedia ska enligt kammarrättens dom alltså få mer skattepengar av kommunerna. Ska bli intressant att se var dessa pengar tar vägen. Bolaget går ju redan med vinst!

Det känns ändå bra att vår enda röst i utbildningsnämnden motsvaras av en betydligt större opinion utanför nämnden. Samt att vänsterpartiet har lite större inflytande på riksplanet. Där regeringen och vänsterpartiet arbetar för att starkt begränsa vinsterna i välfärden (skolor, äldreomsorg, personlig assistans och asylboenden).

 Rodi Ailert, ledamot Utbildningsnämnden

(19 mars 2015)

 

 

Ta itu med skolans verkliga problem

Skrivet av lottieb den . Postad i Skolpolitik. Inga kommentarer till Ta itu med skolans verkliga problem

 

Jag har funderat en del över den svenska skolans kollaps sedan 90-talet tillsammans med vår ledamot i Barn och Ungdom Rodi ailert. Egentligen är slutsatserna enkla och vetenskapligt belagda och det är saker som alla förstår. Ja, bortsett då från politikerna i alla partier utom Vänsterpartiet…

Den så kallade PISA-undersökningen jämför hur olika länders elever presterar i skolämnena matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Den säger inget om andra skolämnen som till exempel engelska, musik och idrott. Ämnen där mycket tyder på att svenska elever presterar bra. Den säger heller inget om sådant som inte betygssätts men ändå lärs in och kan vara nog så viktigt. Till exempel kreativitet och demokratiskt värderingar. Med lite distans till undersökningen kan vi kanske konstatera att verkligheten inte bara är svart och vit.

Med detta sagt så tittar vi på resultaten. Sverige finns på 38:e plats och USA på 36:e. Före ligger framförallt utvecklade asiatiska länder och de flesta västeuropiska länder. Efter ligger alla andra. Är nu detta så konstigt? Starka krafter inom högern har länge arbetat för att Sverige ska bli mer likt USA, inte minst inom skolområdet. Nu är vi där, än ni nöjda nu?

I början av 90-talet råkade den svenska skolan ut för kraftfulla besparingar samtidigt som den kommunaliserades och friskolereformen genomfördes. Det är sannolikt i dessa genomgripande förändringar som vi kan spåra anledningarna till att den svenska skolan i vissa viktiga avseenden idag är sämre än till exempel de nordiska grannländernas.

Debatten om vinsterna i välfärden är välkänd och snart är det väl bara företrädarna för de andra riksdagspartierna som tycker att riskkapitalister ska få fortsätta tömma skolan på pengar. Både S och MP, och kanske till och med FP, börjar dock svänga i frågan. Och med en mycket stark folklig opinion tror vi att det snart kan bli möjligt att stoppa. Genom att återföra de privata vinsterna till verksamheten har vi tagit ett första steg. Bara 2011 tog de privata företagen i välfärden ut cirka 9,2 miljarder i vinst.

Genom att ta bort skolföretagens etableringsfrihet så kan vi komma åt problemen med segregation, överbetyg, elevsortering och undervisningspengar som går till reklam. Just sorteringen av elever med liknande social bakgrund i samma skolor är en av de viktigaste anledningarna till både sjunkande resultat och sämre jämlikhet, enligt de flesta vetenskapliga undersökningar (bland annat kungliga vetenskapsakademin).

Vi måste sannolikt också förstatliga skolan igen. Staten borde finansiera, organisera och leda skolan så att tätort och glesbygd, rik och fattig ges likvärdiga förutsättningar. En sammanhållen skola där undervisningen inte hänger på kommunernas budget blir helt enkelt bättre.

Ovanstående kommer vi att driva under valrörelsen och, om det behövs, även därefter.

 

Rodi Ailert, barn och ungdomsnämnden (V)

Nicklas Lundström, Ordförande (V)