Författare: lottieb

Jäklar så glad jag blev när jag vaknade i morse. Jag vågade inte riktigt tro att Corbyns tydliga och rediga vänsterpolitik skulle kunna utmana Theresa May människofientliga konservatism på allvar. Men så fel jag hade! Och så fel de svenska politiska tyckarna och SVT:s eländiga valbevakning som knappt ens vågade nämna Corbyn hade. För att inte tala om de många i Labours svenska systerparti som inte heller nämnt honom – annat än som ”icke valbar”, d.v.s. inte tillräckligt höger.

Det räckte inte till egen majoritet men väl till att knuffa bort Tories från sin egna majoritet och sin fortsatta politik med åtstramningar och nedskärningar för de många och skattesänkningar och gåvor till de få. Skillnaden mellan Labour och Tories är minimal i procent men (40-42) men det brittiska valsystemet ger ändå ett rejält övertag i antal parlamentsledamöter till de konservativa. Men de vänsterinriktade Skotska och irländska nationalistpartierna och liberaldemokraterna är också ganska stora så mycket kan hända när det gäller regeringsbildning. Även med en möjlig konservativ regering så har den nu mycket mindre utrymme att fortsätta att riva ner det som finns kvar av britternas välfärd.

Och vilken massiv och strålande valrörelse Corbyn har gjort! Från ett underläge på nästan 20 % till i princip dött lopp på några veckor! Och detta gjorde Labour i ett läge med inre konflikter och ett massivt motstånd från i stort sett alla stora massmedier?

Hur lyckades man med det? Jag tror svaren är två. För det första har man lyckats skapa en genuin folkrörelse där människor verkligen känner att en förändring av det väldigt orättvisa brittiska samhället är möjlig – inte minst har ungdomar som sett sin framtid mörkna med högerpolitiken mobiliserats. För det andra har man gått till val på ett rätt radikalt vänsterprogram med höjda skatter för de allra rikaste, kraftigt stärkt välfärd och åternationalisering av viktiga samhällsfunktioner. De två hör så klart ihop, utan att vilja förändra samhället går det knappast att bygga en entusiastisk massrörelse.

Vad kan svensk arbetarrörelse lära av detta och de andra framgångarna för tydliga vänsterkandidater över hela västvärlden? jag tror det är ganska enkelt. 4 av 5 svenskar anser det vara en central uppgift för en regering att öka jämlikheten i samhället. Samtidigt har Sverige de snabbast ökande klassklyftorna i hela västvärlden. Reinfeldt sänkte skatterna extremt mycket och allra mest för den rika eliten (totalt 140 miljarder!) samtidigt som välfärden urholkades.

Löfvens regering har med stöd av Vänsterpartiet börjat satsa på välfärden igen. Men vad man inte orkat göra är att ta itu med orättvisorna. Varje gång vänstern har fört fram krav på bankskatt, förmögenhetsskatt, arvsskatt eller progressiv fastighetsskatt har vi fått nej. Och det är det som behövs om vi ska ha resurser nog att satsa på en välfärd och infrastruktur i världsklass – och om vi ska kunna bygga ett samhälle som håller ihop istället för ett som slits isär av klassklyftor.