Som många andra har jag idag läst om problemen med östgötapendeln. Det är en extremt viktig tågförbindelse för Norrköping, Linköping och hela regionen. Att trafikverket nu hotar den är absurt och det är såklart en fråga som måste lyftas på alla politiska nivåer.

#

Valet 2010

Ta hem militären från Afghanistan!

Inga vinster på skolelever!

Dags att välja igen! Vart fjärde år är det lämpligt att utvärdera och ompröva sitt politiska engagemang.

Denna gång skiljer inte så mycket mellan alternativen eftersom vi tvingas ta ställning mellan två block. Och båda lutar sig mot mitten, där striden om väljarna står som hetast.

Mitt val blir dock enkelt. Den borgerliga alliansen representerar i första hand de som har det gott ställt och därför redan har makt. Oppositionen representerar i större utsträckning oss med mindre makt och kapital. En röst på oppositionen bidrar därför till en bättre maktbalans i samhället.

När det sedan kommer till vilket parti i oppositionen man ska välja så skiljer det än mindre. Men jag kan i alla fall se ett par skäl till att i första hand rösta på Vänsterpartiet.

(V) är det enda parti som säger nej till aktiebolag och därmed aktievinster inom skolan. 25 företag, främst stora koncerner, som driver friskolor redovisade vinst  på 200 miljoner 2008. Detta är inte bra och inte heller tillåtet i de andra nordiska länderna. Vinsterna borde istället användas till att förbättra undervisningen.

 Vänsterpartiet är det enda parti som säger nej till svenska soldater i kriget i Afghanistan. När jag växte upp kunde vi vara stolta över att Sverige var alliansfritt.

Vi var oberoende och kunde därför medla i konflikter. Nu är vi indragna både i allianser och krig. (V) är för alliansfrihet och kräver att vi tar hem vår militära personal från Afghanistan. Afghanistans konflikter kan långsiktigt bara lösas genom förhandlingar, och framförallt av dess eget folk.

Rösta på Vänsterpartiet i september.    

Rodi Ailert

#

”Jag tycker det är viktigt med en stark ekonomi för att kunna utveckla välfärden.”

I helgen hade vi i vänsterpartiet en hel del på gång. Bland annat bemannades valstugan samtidigt som vi grillade korv i Vasaparken i lördags och deltog i en manifestation för att frige politiska fångar i Iran i söndags.

Jorge delar ut information och Nicklas och Lotta delar ut korv.

Tvåbarnsmamman Sakineh Mohammadi Ashtian dömdes av Iranska regimen till döden. Tjejjouren i Norrköping samlade in namnunderskrifter för att protestera och vänsterpartiet ställde självklart upp.

I Torsdags kom även partiets stora affischtavlor upp

#

”Jag tycker det är viktigt att satsa mer på tjejer inom kultur, idrott och föreningsliv.”

Otillgänglighet är diskriminering!

Jag har sett att det pågår en diskussion på sighten Fulldelaktighet.nu om hur riksdagspartierna ställer sig till otillgänglighet som diskriminering. I Vänsterpartiets centrala valplattform har vi en mycket generell formulering om det samhälle vi vill uppnå. ”Vänsterpartiet vill att vi, när nästa mandatperiod är slut, ska kunna säga att vi återerövrat tron på framtiden och på vår gemensamma förmåga att bygga ett gott och rättvist samhälle där alla får plats och var och en har frihet att utvecklas”.

Vänsterpartiet har i många år drivit kravet på en antidiskrimineringslag som klassar otillänglighet som diskriminering. Det har vi gjort i riksdagsmotioner, när vi deltagit i de nationella årliga Tillgänglighetsmarscherna samt i debatter och insändare. Lagen ska ha regler mot alla former av diskriminering och krav på bättre tillgänglighet i inne- och utemiljö. Vi menar att det var mycket illa att otillgänglighetsfrågan lyftes ur den diskrimineringslag som började gälla nu vid årsskiftet. Ett förslag fanns men lyftes i sista stund ur av alliansregeringen. Det ansågs att frågan måste utredas vidare. Det tycker inte Vänsterpartiet. Däremot är det viktigt att regeringens beredning noggrant bör belysa kostnadsaspekterna av genomförandet av en sådan lagstiftning.

Det är också viktigt att noggrant följa hur praxis utvecklas när ett sådant lagförslag genomförts så att lagstiftningen inte tolkas vare sig för snävt eller för vidsträckt samt så att de skälighetsbedömningar som ska göras inte utmärks av för stor grad av godtycke. Vi menar att regeringen snarast ska återkomma med förslag som innebär att underlåtenhet att tillgänglighetsanpassa ska definieras som diskriminering.

Jag hade gärna velat ha med mera konkret formulerade krav i den centrala valplattformen. Men samtidigt har vi en tydlig och klar linje som vi drivit i många år. Otillgänglighet är diskriminering, vi kräver en antidiskrimineringslag som reglerar detta.

I vår lokala valplattform har vi tydliga formuleringar. Kort sammanfattat: Vi vill skapa ett Norrköping för alla. Ingen diskriminering på grund av etnisk bakgrund, funktionshinder, religion, kön, klass eller sexuell läggning får förekomma. Jämlikhet och jämställdhet ska vara självklarheter i alla kommunens verksamheter. Vi är olika men jämlika. Kommunen ska eftersträva kulturell mångfald och anställa fler med funktionshinder. Oavsett funktionshinder ska alla kunna röra sig fritt i Norrköping.

Kerstin Hildebrand

 Publicerad första gången av Kerstin Hildebrand i NT-bloggen den 25 aug 2010

”Jag vill att alla Norrköpingsbor skall känna sig delaktiga i stadens utveckling.” Säger Mona Olsson, som står på plats fyra som kandidat till Kommunfullmäktige i Norrköping.

Anna Jaksic och Matilda Roth från Ung Vänster i Linköping framför sin vallåt inför valet 2010.

#

Kamrat Mona Olsson deltog på tisdagskvällen i ett samtal tillsammans med övriga inbjudna partier, anordnat av Norrköpings Kristna Råd. Jan Rosman från Agape och Katarina Wändahl från Svenska Kyrkan ställde frågor ur ett kristet perspektiv. 

Mona nämnde att den viktigaste frågan för henne är att arbeta politiskt för alla människors lika värde i alla sammanhang. Frågorna hade en lite annan utgångspunkt än man är van vid i politiska sammanhang, det personliga engagemanget och de individuella ställningstagandena kom fram mer. Trots det kunde man som lyhörd åhörare faktiskt se tydliga ideologiska skillnader, det var också tydligt att ett par av männen tog mer utrymme och längre tid på sig än övriga för att utrycka sina åsikter.

Det var en trevlig och vänlig atmosfär, inget raljerande och inga elaka anklagelser. Man kan ställa sig frågan om omgivningen och publiken kan haft en viss inverkan på det vänskapliga tonläget, samtalen hölls i Pingstkyrkans lokaler … men det är ju en ren spekulation från min sida.

Lottie Broman

en personlig intervju med kommunalrådet Kerstin Hildebrand:

norrkoping?videoId=1.1757238