Del
egationen från Östergötland, vilken bestod av Torbjörn Björlund Norrköping, Kerstin Hildebrand Norrköping, Lena Höjdevall Mjölby, Linda Snecker Norrköping, Nicklas Lundström Norrköping, Jorge Leonardo Norrköping, Elisabet Strömfeldt Linköping, Joaquin Olivares Norrköping, Elin Melander Norrköping och Ricardo Olivares Norrköping, anlände till Visby hamn sent på söndagen den 4:e juli. På båtresan från Oskarshamn fördrevs tiden med att gå igenom den gedigra tidningen med veckans program. Almedalen bjöd på cirka 1 400 seminarier med allt från utrikespolitik till debatt om bostäder för unga.
Vänsterpartiets dag
Måndagen den 5:e var Vänsterpartiets dag och de flesta av oss höll till i parken för att delta så mycket som möjligt. Schemat var fyllt med bland annat 
Ali Esbati som pratade om ”Konsten att slå på dem som redan ligger” angående Alliansens strategier för att göra det svårare för dem som redan har det svårt, genom att bland annat försämra sjukförsäkringen och a-kassan.
Hans Linde och Dror Feiler följde upp händelserna kring Ship to Gaza och berättade att det finns ett stort stöd för aktionerna och att det finns planer för att flera skepp ska skickas till det drabbade området.
På stora scenen hölls en debatt mellan samtliga politiska ungdomsförbund angående ungdomsarbetslösheten med Ung vänsters ordförande Ida Gabrielsson. För att ladda upp inför Lars Ohlys partiledartal som på klassisk manér hölls i Almedalens dal, underhöll komikern Jesper Odelberg som följdes upp av bandet Cookies and beans.
Ida Gabrielsson inledde talandet med en häftig klassanalys av det samhälle som borgarna har skapat och hur det drabbar dagens och morgonsdagens ungdomar. Många människor samlades för att höra Lars Ohlys tal som för dagen lanserade Vänsterpartiet som Välfärdspartiet. Dagen avslutades med festen Popvänster arrangerat av Ujje Brandelius (Doktor Kosmos) en mycket trevlig fest för oss vänsterpartister och andra sympatisörer. Vänsterpartiets dag var verkligen peppande och positiv som gav mersmak av hur viktig vår politik är för att byta regering och byta politik!
Tisdag
På tisdagen den 6:e hade vi möjligheten att efter smak och intresse välja vilka seminarier, debatter och föreläsningar vi ville gå på. Ett extrainsatt partistyrelsemöte på morgonen gjorde att jag inte kunde delta förrens vid lunch på ett seminarie med titel ”Vi vill ha fler hyresrätter nu! Hur gör vi?” arrangerat av bland annat Hyresgästföreningen. Mats Odell, kommun- och finansmarkandsminister var inbjuden och förklarade att ett bra sätt för ungdomar att skaffa bostad är att låna pengar från banken för att köpa en bostad, eller försöka få sina föräldar att låna ut pengar till en. För att i nästa andetag hylla Oslo för att vara en stad med många hyresrätter där det är enkelt att få en bostad vilket är positivt för ungdomar. Jag väljer att tolka det som att Alliansens bostadspolitik är motsägelsefull, inte speciellt genomtänkt samt i tron att alla har föräldrar som kan hjälpa till med både ärva miljoner samt miljonlån på banken.
Debatten ”Vad är svensk utrikespolitik?” riktade därefter blicken ut till världen. Från Vänsterpartiet deltog vår utrikespolitiska talesperson Hans Linde som soppade mattan med den blåa sidan. Frågor som diskuterads var allt från vem som skulle bli utrikesminister, där Linde skämtsamt antydde att det skulle bli han, till att handla om militär närvaro i Afghanistan, situationen i Väst Sahara och hur mycket Carl Bildt egentligen arbetar. Vi, de rödgröna, gav utan att vara partisk, en bra och gemensam bild över vår utrikespolitik, men där även de enskilda partierna kunde behålla sin hjärtefrågor. En fråga som inte diskuterads,vilket förvånade mig, var Palestina och Ship to Gaza, vilket förhoppningsvis inte indikerar på att frågan redan är bortglömd nu när medias fokus har riktats åt annant håll.
För att på förhand fira den rödgröna valsegern bjöds det på Rödgrönt mingel där vår nya statsminister Mona Sahlin, Lars Ohly och Peter Eriksson bland annat presenterade en rödgrön överenskommelse om skolan samt en Rödgrön kampanj för jämställdhet , kallad 50/50. Hela östgötadelegationen var samlad och avslutade kvällen med middag och fotbollsmatchen Holland – Uruguay där vi hejjade på Uruguay som tyvärr inte gick hela vägen till seger.
Många utav oss östgötar tog en tidig båt tillbaka till fastlandet på onsdagen för att återgå till arbete eller semester.
Skvaller
De heta mediafrågorna har varit Feministiskt iniativ:s uppeldning av 100 000 kronor för att symbolisera löneskillnaderna mellan män och kvinnor. En handling som är respektlös mot de fattiga kvinnor som finns runt om i Sverige och världen, men som samtidigt är en smart mediastrategi för att få uppmäkrsamhet. Vi kommer helt klart komma ihåg Almedalen 2010 som det där jippot när Gudrun Schyman eldade upp en massa pengar. Vi kommer även komma ihåg Almedalen 2010 med ministeravhoppet och ”Littorinskandalen” där frågan ställs om det verkligen var personliga skäl som gjorde att Sven Otto Littorin avsade sig arbetsmarknadssministerposten eller om det berodde på, påstodda kriminella handlingar som uppdagades.
Reflektion
Almedalen är som en festival för vuxna. Det finns helt klart likheter med mina besök på Hultfredsfestivalen och Almedalen. Mycket folk, trängsel, många organisationer, politiska partier och många som på en och samma gång vill ha ens uppmärksamhet. Det är lika svårt att välja seminarier som att välja vilket konsert man ska gå på. Jag behövde inte sova i tält på liggunderlag, men skulle med glädje legat i ett nedregnad lerhögstält för att få uppleva den härliga känsla som svävar i luften under de få dagarna jag var där. Det finns en glädje när många männsikor samlas på samma ställe med hopp och kämpargjädjen att ändra samhället, oavsett vilket håll de än vill gå och efter Almedalen är jag övertygad åt att framtiden komma att lysa både röd och grön.
/Linda Snecker
Jag tror det beror på vem man frågar. Jag åkte till Almedalen för att fylla på, få nya intryck, lyssna på nya fakta på seminarier och utbyta erfarenheter med politiker med liknande uppdrag som jag. Och det har gett mycket. På Famnas seminarium om kvalitetsutveckling lärde jag mig att Stockholms stadsmission är en stor aktör inom vård och omsorg. Samma lärdom fick jag på KFO, där Coompanion och Skoopi redovisade erfarenheter om kooperativt företagande inom offentlig sektor. Det tar jag till mig. Många andra seminarier gav nya kunskaper för mitt politiska uppdrag.
