Skip to main content

Tillsammans för Mångfald och Rättvisa

30 November

Vi lever i hårda tider. Vi har en högerregering i Sverige som drar ner på välfärden och ökar klassklyftorna. Vi har en global kapitalistisk kris som spär på motsättningarna i samhället.  Och vi har en extremnationalistisk och Islamofobisk rörelse som mobiliserar i hela Europa.  Denna rörelse får mycket av sin näring ur människors desperation och bristande tro på framtiden. Vilket skapar utrymme för rasisterna att skylla samhällets alla problem på en viss grupp människor. i olika tider och i olika länder har man skyllt på olika grupper.  Ibland Judar,  ibland Bosnier,  ibland Romer,  ibland Muslimer. Men de fruktansvärda konsekvenserna när extremnationalistiska rörelser har kommit till makten har varit desamma.

I Sverige märker vi detta hårdnande samhällsklimat genom att vi har ett främlingsfientligt parti i riksdagen  som försöker skapa en motsättning mellan de ytterst oklara grupperna ”svenskar” och invandrare”. Man kan fråga sig:  är jag som Norrländsk socialist och del av en antinationalistisk socialistisk rörelse verkligen svensk i dessa människors ögon?

Vi upplever nu också en ny våg av Högerextremistisk terror i Europa. Det värsta exemplet är naturligtvis terrordåden i Norge. Men vi har också exempel som den så kallade ”Lasermannen 2” i Malmö och de nyss uppdagade Nazistiska terroristerna i Tyskland.  Dessa extrema yttringar av nationalism hämtar sin näring ur den rasism som kan sprida sig i samhället i hårda tider.

Historien bär ju tyvärr på många skräckinjagande exempel på vad som hänt i Europa när extremnationalister utnyttjat ekonomiska kriser och nationella sammanbrott.  Jag säger inte att Sverige idag står inför ett sådant hot.  Men det är viktigt att vi redan nu med kraft bekämpar dessa rasistiska strömningar så att de inte växer sig starkare.

Jag är väldigt glad för att den styrande rödgröna koalitionen i Norrköping nu idag, på en dag som nazisterna försökt göra till sin,  visar att vi Tillsammans står upp för för mångfald

Vi rödgröna politiker har ett ansvar att alltid, i varenda debatt och vid varenda beslut, se till att hålla ihop Sverige så att motsättningarna och segregationen inte ökar. Oavsett om det handlar om skolan, om att bygga bostäder för alla eller se till att ingen diskriminering tolereras. Det gäller särskilt här i Norrköping där det är vi som styr och fattar beslut.

Och vi antirasister har ett ansvar att alltid, Varhelst rasismen visar sitt fula tryne, ta debatten. Vi gör det här idag,  men vi måste också göra det i vardagen, vid fikabordet, på internet och varje gång vi anar rasistiska tendenser.

Vi måste kämpa tillsammans – För mångfald och Rättvisa!

/Nicklas Lundström

Vill borgarna lägga ner försörjningsstöd?

Under senaste kommunfullmäktige antogs den rödgröna koalitionens budget för Norrköping. Som ordförande i biståndsutskottet med ansvar för försörjningsstöd (tidigare kallat socialbidrag) förskräcktes jag över de borgerligas förslag på kraftiga besparingar. De borgerliga partierna med Päivi Johansson (M) i spetsen menade på fullt allvar att kommunen under nästa år ska spara 10 miljoner kronor på försörjningsstödet eftersom dom anser att det har ökat för mycket.

Visst är det sant att försörjningsstödet har ökat, det finns flera anledningar till det. Främst är det såklart kapitalismens senaste kris som slår hårt. Det finns också strukturella orsaker som exempelvis den jämförelsevis låga utbildningsnivån i Norrköping. Också regeringens medvetna försämring av A-kassan och sjukförsäkringen har gjort att många som egentligen inte skulle behöva vara på försörjningsstöd har hamnat där.

Nu ligger det dock till så att försörjningsstöd är en lagreglerad rättighet och kommunen kan inte styra över utbetalningarna. Det är inte heller så att Norrköping betalar ut mer i försörjningsstöd per hushåll än andra. Under 2010 var det till och med så att vi betalade ut mindre per hushåll, 7052, än jämförbara kommuner som Linköping, 7604, eller Västerås, 7343. Det är naturligtvis en genomsnittssumma som kan variera beroende på hyra, antal barn, andra inkomster och så vidare. Jag tror dock att alla kan vara överens om att man måste vara en verklig levnadskonstnär för att klara sina månadsutgifter med så lite pengar.

Den enda extra utgift som vi i biståndsutskottet godkänt under den här mandatperioden handlar om att alla ska ha råd med mammografi och cellprovskontroller. Merkostnaden för detta är mycket liten jämfört med det lidande och de kostnader som uppstår vid cancer.

Faktum är att den borgerliga besparingen endast skulle kunna göras genom kraftiga personalnedskärningar. Då skulle 20 handläggare behöva avskedas eftersom det är den enda kostnad som kommunen snabbt kan minska. Det skulle innebära att våra hårt arbetande handläggare skulle få en helt omöjlig arbetssistuation. Det är tveksamt om vi ens skulle kunna följa lagens riktlinjer med såna nedskärningar.

De borgerliga partierna hävdar dessutom i sin budget att man vill satsa mer på att ”ge individuell rådgivning och service, öka rättssäkerheten samt förenkla och säkra handläggningen av ekonomiskt bistånd”. Det är målsättningar som definitivt inte går ihop med förslaget på kraftiga nedskärningar som istället skulle minska möjligheterna till personliga möten och individuellt stöd.

Om de borgerliga partierna har konkreta förslag på hur vi skulle kunna arbeta bättre med försörjningsstöd så är jag naturligtvis beredd att lyssna. Det kan dock inte handla om kraftiga besparingar eller att bryta mot socialtjänstlagen. Vi rödgröna har under den föregående mandatperioden framgångsrikt arbetat med att minska andelen ungdomar med försörjningsstöd. Detta kommer vi att fortsätta med, men vi kommer också att ta oss an den ännu större och viktigare uppgiften att minska barnfattigdomen i Norrköping. Vi i den rödgröna koalitionen vet att det är ett svårt och långsiktigt mål och hoppas att vi kan driva den kampen med politisk enighet istället för att diskutera oseriösa besparingsförslag.

Norrköpingsborna, kontorets anställda och de som behöver samhällets yttersta skyddsnät för att undvika verklig nöd kan skatta sig lyckliga över att de rödgröna och inte alliansen styr i kommunen.

Nicklas Lundström (V)
Ordförande biståndsutskottet

Lyckad antikapitalistisk demonstration

I Lördags deltog Vänsterpartiet och Vänsterns Studentförbund i den antikapitalistiska demonstrationen ”Låt de rika betala sin egen kris”. Ruggigt väder innebar att det inte slöt upp fler än 70 personer men stämningen var god. Både Nicklas Lundström (V) och Lucas De Vivo (VSF) höll tal. Lucas på bilden.

Nicklas tal:

Hej, jag heter Nicklas Lundström och är ordförande för Vänsterpartiet i Norrköping.

Vänsterpartiet är det enda antikapitalistiska partiet i Sveriges riksdag. Därför är jag Vänsterpartist. Inom Socialdemokratin och Miljöpartiet finns det antikapitalistiska människor men ledningen för de bägge partierna är tydligt nyliberal.

Det är ett tufft jobb att var det enda socialistiska partiet. På SKL:s kongress i Norrköping i veckan (Sveriges kommuner och landsting) samlades mängder av kommun och landstingspolitiker från hela Sverige. I varje debatt och motion som var kritisk mot kapitalismen stod vänsterpartiet ensamma.

Kapitalismen är ett ovärdigt samhällssystem som tvingar människor till underkastelse. Kapitalismen innebär att många miljarder människor lever i nöd och misär helt i onödan. Det finns resurser så att alla kan leva ett värdigt liv. Om vi fördelar dom jämlikt.

Nu slår krisen mot länderna i södra Europa och självklart är det folket och inte de rika som drabbas.  Den pågående krisen påminner mycket om den som drabbade Sverige i början av 90-talet. Enskilda nationer drabbas hårt medan resten av världen ser på och hoppas att inte drabbas själva.

Vänsterpartiets socialistiska uppgift är idag tredelad.

1 För det första måste vi försvara det som finns kvar av arbetarrörelsens segrar.

Några exempel på detta är att

den gemensamma välfärden måste bevaras.  Skola, Vård och omsorg ska hålla fungera bra och vara avgiftsfri. Vi får inte släppa in privata försäkringar eller privata företag eftersom välfärden då snabbt kommer att raseras. Vilket inte minst caremaskandalen visar på!

Den arbetsrätt som fackföreningarna har kämpat sig till måste försvaras och utvidgas

2 För det andra måste vi ha en tydlig plan för socialistiska reformer lång sikt.

Några exempel på detta är att

Sverige måste lämna EU. Unionen hotar nu med att ta kontroll över ländernas ekonomi.  Då skulle de bli väldigt lite kvar av demokratin.

Riksdagen måste återta den politiska styrningen av riksbanken. Idag drivs en medveten politik för låg inflation. Det sker till priset av en permanent arbetslöshet på omkring 10%

Vi måste höja skatterna för höginkomsttagare rejält för att kunna anställa fler istället.

Vi måste öka det gemensamma ägandet av naturresurser och viktiga företag.

Vi måste kämpa för en rimlig industripolitik. Sverige ska inte utnyttja underbetalda arbetare i andra länder för att kunna konsumera billiga varor. Varor producerade i Sverige med svensk arbetsrätt blir naturligtvis dyrare. Men den minskade konsumtionen vore bara en god bieffekt.

Vi måste sträva efter ett mer demokratiskt samhälle. Det kan göras genom att stärka fackföreningarna eller låta människor få bestämma över delar av den kommunala budgeten på lokal nivå, i byn eller kvarteret.

3 För det tredje måste vi bygga allianser . med utomparlamentariska rörelser och organisationer för att skapa opinion och tryck i frågor om ekonomisk rättvisa och demokrati.

Dessa allianser måste vara breda och inkludera alla som är kritiska till kapitalets makt. Bara om vi blir många och når ut till människor i deras vardag kan vi förändra världen.

Därför blir jag väldigt glad när jag ser de anti-kapitalistiska rörelser som sprids över världen i krisens spår. Vi är en liten del av en stor rörelse när vi står här. En rörelse som  kan var en del av demokratins seger över kapitalismen.

Tack kamrater – kampen fortsätter!

Partiledarutfrågning! Kom till Arbetets Museum i Norrköping på lördag!

På lördag kommer Vänsterpartiets fyra partiledarkandidater till Norrköping. Passa på att kolla in dom och ställ frågor, på Arbetets Museum från kl. 12.00-16.00.

Utfrågare är Aron Etzler, Flamman och Hans Stigsson Michailov, NT.

Välkommen!!

 

Rosanna Dinamarca

Ulla Andersson

Jonas Sjöstedt

Hans Linde