På kommunstyrelsen i måndags (18 mars) valde höger/SD-styret i kommunen att ta bort Utbildningsnämndens och därmed skolsköterskans engagemang från Ungdomshälsan i Norrköping. Nu ska Socialnämnden bli ensam huvudman för verksamheten. Nicklas Lundström, gruppledare för Vänsterpartiet kommenterar:
– Vi säger nej till denna försämring av Ungdomshälsan. Tyvärr så uppfattar jag att det nuvarande styret ofta gör så här, smalnar ner uppdrag och förhindrar viktig samverkan.
– Jag tror att detta kommer få mycket dåliga konsekvenser för Ungdomshälsan. Samarbetet med skolor och elevhälsa kommer försämras rejält, klassbesök och information till elever minska, kompetens inom hälsosamtal, fysisk aktivitet och medicinsk verksamhet försvinner. Idag gör en enda skolsköterska enormt mycket för hela verksamheten och att ta bort den är faktiskt bara dumt och destruktivt.
– Ärendet avgörs slutgiltigt på Kommunfullmäktige måndag 25 mars och jag hoppas att Borgerlig Samverkan hinner tänka om tills dess.
På Kommunfullmäktige (29/1) ställde Vänsterpartiets gruppledare Nicklas Lundström en fråga till den Moderata ordföranden i Kultur- och Fritidsnämnden Päivi Johansson. Bakgrunden är att Borgerlig Samverkan och SD i november beslutade om den största neddragningen på fritidsgårdarna i kommunens historia. Nästan 20% av hela budgeten ska bort under året. Frågan handlade om hur detta nu ska genomföras. Nicklas kommenterar:
– Tyvärr fick ju varken jag, personalen eller ungdomarna några besked om vilka fritidsgårdar högern och SD har tänkt stänga. Däremot fick vi i alla fall det ärliga beskedet att det snart kommer att bli både nedläggningar, mindre personal och sämre öppettider. Vi fruktar att det kan bli så mycket som fyra stängda fritidsgårdar och 15 färre personal.
– Jag hoppas dock att verkligen att högern lyssnar på vad jag sa om vilka fritidsgårdar de tänkt lägga ner. I dagens tuffa läge med ökande utanförskap och gängkriminalitet bland unga kan man rimligen inte lägga ner gårdar där de behövs som mest. Då tänker jag på områden som enligt polisen är ”utsatta”, har varit det, eller riskerar att bli det. Konkret handlar det för oss om gårdarna i Hageby, Navestad, Klocket och Marielund. Men man bör tänka sig för noga innan man tar någon av de innanför promenaderna också.
Vid sammanträde med Utbildningsnämnden onsdagen den 20 april och med Kultur- och Fritidsnämnden torsdagen den 21 april tog Kvartetten med instämmande av högern ett inriktningsbeslut om att flytta ”öppen fritidsverksamhet för unga” (fritidsgårdsverksamheten) till Utbildningsnämnden. Vänsterpartiet är kritiska och reserverade sig mot beslutet.
Olof Carlstein, ledamot i Kultur- och Fritid kommenterar:
– Vår största farhåga handlar om ekonomin, Kvartetten har under många år skurit ner på Kultur och fritid vilket gör att risken är överhängande att fritidsgårdarna nu kommer att drabbas av besparingar. Jag tycker helt enkelt att den verksamheten är alldeles för viktig för att skära ner på – alla barn behöver en meningsfull fritid.
Elin Melander, ledamot i Utbildningsnämnden fortsätter:
– Vi ser stora fördelar med att fritidsgårdarna ligger under samma kontor som skolan – det skapar bra och enkla möjligheter till samarbete kring våra barn och ungdomar. Dessutom är beslutet alldeles för svagt förankrat både hos personalen och de barn och unga som det ju faktiskt handlar om.
På Utbildningsnämndens möte fattades också beslut om Strömvillans framtid som Elin kommenterar så här:
– Vi har varit tydliga med att vi tycker att frågan om KFUM:s uppskattade fritidsverksamhet på Strömvillan har sköts dåligt. Vi ser det dock som ett framsteg att man nu beslutat om en upphandling av fortsatt fritidsgårdsverksamhet för ungdomar på Strömvillan även om det kanske inte kommer hinna slutföras i tid innan nuvarande avtal går ut.
Elin Melander, ledamot i Utbildningsnämnden och Olof Carlstein, ledamot i Kultur och fritidsnämnden.
2016 sjösatte Lars Stjernkvist en ny modell för att privatisera delar av Norrköpings socialtjänst, så kallade ”sociala utfallskontrakt”. Det privata företaget Leksell Social Ventures finansierade ett projekt för att hjälpa ungdomar med placeringar på olika stödboenden att klara skolan och livet. Om det föll väl ut skulle företaget få en vinst av norrköpingsbornas skattepengar. Nu är projektet avslutat och ska diskuteras på kommunfullmäktige i februari. Vänsterpartiets gruppledare Nicklas Lundström kommenterar:
– Det här var ett sverigeunikt privatiseringsexperiment inom socialtjänsten. Och med facit i hand kan vi inte säga annat än att det blev ett redigt misslyckande för sossarna och Kvartetten. Det är också ledsamt att det finns en risk att utsatta unga drabbats av detta då vi ser att kostnaderna för återplaceringar och sociala insatser faktiskt ökat i gruppen.
– Detta ska dock absolut inte ses som kritik mot de som faktiskt arbetat i projektet. Det finns många bra lärdomar att ta med sig och metoder som kommunen kan fortsätta att använda. Men jag hoppas verkligen att den här sortens riskfyllda privata finansiering av välfärden nu kan begravas här i Norrköping där den uppstod.
Peter Butros (v) och Olof Carlstein (v) besökte IK Sleipner för att diskutera barn och ungdomars villkor i idrotten i Norrköping. Texten nedan är skriven av Peter Butros:
Igår träffade vi i Vänsterpartiet Norrköping IK Sleipner för att fortsätta diskussionen kring barn och ungdomars ojämlika villkor till idrott i Norrköping så som det ser ut idag.
Sleipner har, precis som många andra idrottsföreningar i socialt utsatta områden, tagit ett stort ansvar för att nå barn och ungdomar där med sin verksamhet. Idrott är en viktig fritidsaktivitet som ger goda möjligheter till integration och positiva sociala sammanhang. Samtidigt har idrott blivit en klassfråga och skillnaden har bara ökat.
Norrköpings kommun har länge prioriterat idrottsverksamhet i välbärgade villaområden i stan – som Lindö, Smedby, Eneby och Svärtinge. Där har det byggs moderna idrottsplatser för mångmiljonbelopp, medan föreningarna och ungdomarna i exempelvis Hageby, Ektorp och Klockaretorpet har alldeles för dåliga och för få idrottsytor. Dessutom har kostnaderna för att bedriva verksamheten alltjämt ökat så att ungdomarna i socialt utsatta områden har betydligt svårare att klara av att betala sin medlemsavgift. Barn och ungdomar som är i extra behov av bra sociala sammanhang sållas snabbt ut för att föräldrarna helt enkelt inte har råd att betala. Som det ser ut nu ställer föreningarna upp ändå och gör ett kanonjobb, men i längden är det inte hållbart.
Det måste till en förändring där föreningarna i socialt utsatta områden får stärkt stöd samt bättre och fler hall- och idrottsytor. Alla barn borde ha jämlika villkor till bra idrottsverksamhet oavsett föräldrarnas inkomst. Det tänker vi fortsätta kämpa för i Norrköping.
/Peter Butros
Peter Butros skriver i en debattartikel den 17 oktober om investeringar i det lokala idrotts-o föreningslivet, “Mer idrott där behoven finns”.
NORRKÖPING Widar Andersson skrev apropå bilbränder, följande. ”Det är en socialpolitisk skandal att staten sitter med armarna i kors och låter kommunerna driva skolor som är utanförskapsfabriker.” Jag tycker att utanförskapsfabriker är ett träffande uttryck. Widar har rätt i att de finns. Men problemet är att staten själv satt reglerna som leder till utanförskapet. Den största av dessa fabriker är de s k introdutkionsprogrammen på gymnasiet. Eftersom trösklarna till yrkesutbildningar och yrkesexamen består och är för höga, blir introduktionsprogrammen bara återvändsgränder.
Alla gymnasierformerna de sista årtiondena har höjt trösklarna. Inte så konstigt då att utanförskapet ökat. En tredjedel av alla ungdomar klarar inte kraven. Då är det fel på kraven, inte ungdomarna. Kraven är numera bland annat goda kunskaper i engelska och matematik för att få börja i gymnasiet liksom för att få ut sin examen. Alla utbildningar är treåriga och måste påbörjas när du är 16-19 år.
Förr fanns tvååriga utbildningar, förr fanns en lättare kurs i matte. Det fanns inget krav på engelska. Fler fick då en yrkesutbildning, ett jobb. Och blev medlemmar i facket.
Visst, jag tycker också att vi ska ha en vass utbildning för att kunna delta i den internationella konkurrensen. Men precis alla ungdomar behöver kanske inte delta i det racet på det sättet.
Det måste finnas fler alternativ. Det måste finnas lättare alternativ. Inom vuxenutbildningen finns ettåriga och olika korta alternativ av yrkesutbildning. Varför inte erbjuda dessa redan när man är 16-19? När det ändå är samma människor som ändå erbjuds dom, fast senare. Och då många tappat sugen på vägen, i utanförskapsfabikerna. I utanförskapsområden.
Det är egentligen absurt att vi har brist på arbetskraft och hög ungdomsarbetslöshet.
I ETC Norrköping nr 6, den 3 juni, uppmärksammas den nya formen av samverkan mellan det privata och det offentliga. Norrköpings kommun satsar och tycker det är en satsning med bara vinnare. Vänsterpartiet tycker det är slöseri med skattepengar, och röstade emot.
Idag onsdag den 9 okt finns en debattartikel Norrköpings Tidningar, skriven av Mona Olsson, V Norrköping, Ulla Andersson Vänsterpartiets ekonomiskt-politiska talesperson, Stefan Carlsson, Socialråd Fisnpång och Tobias Holmberg, Ung Vänster. Handlar om Vänsterpartiets ungdomssatsning, byggande av bostäder, utbildningsplatser och jobb för unga.
