Vem vill bo i Jarl och Jarnvalls Norrköping?

Det råder kris i befolkningsfrågan i Norrköping. Jag menar att de styrande högerpartierna och SD behöver ta ansvar för det. Deras politik med attacker på kulturen, brutala nedskärningar och svaga insatser för att bekämpa gängvåldet har gjort att folk inte längre vill flytta hit.

Bara under det första halvåret minskade befolkningen med uppåt 200 personer. Det är första gången vi minskat sedan år 2000. Det enda som räddar siffrorna något är invandring från krigets Ukraina. Fler kommuner drabbas nu av befolkningsminskning – men få så hårt som Norrköping. Minskningen har redan lett till att många viktiga investeringar stoppats och massnedläggning av förskolor och skolor. Dessutom slår en minskande befolkning hårt mot kommunens ekonomi. Vi blir helt enkelt färre som arbetar och betalar skatt.

I dagens Norrköping väljer färre att skaffa barn, färre väljer att flytta hit och fler väljer att lämna kommunen. Varför har då vår tidigare stabila befolkningsutveckling brutits? Jag menar att det är för att politik faktiskt spelar roll. Högerns och SD:s beslut har gjort Norrköping mindre attraktivt och gett oss dåligt rykte i hela Sverige.

För det första på grund av det krig mot kulturen som Sophia Jarl valde att starta förra året vilket skadat vårt varumärke. Värst har attackerna på Symfoniorkestern och hoten om att sälja Louis De Geer varit. Det verkar nu sluta med att endast bolaget säljs till Elite Hotels och inte byggnaderna, men det är ändå illa. Dessutom har styret chockhöjt avgifterna för kulturskolan, minskat bidragen till kultur- och idrottsföreningar samt skurit ner kraftigt på Kultur- och fritidsnämnden. Det har gått snabbt att riva ner Norrköpings status som en livlig och sprudlande kulturstad, och självklart gör det oss mindre attraktiva.

För det andra har tidningsrubrikerna sedan M och SD tog över ständigt präglats av nedskärningar i välfärden. Hundratals miljoner har skurits ner på skolor, äldreomsorg, underhåll och på socialtjänst. Varje gång folk läser om försämrade arbetsvillkor för välfärdsarbetarna, minskad bemanning i hemtjänsten eller större klasser så skadas kommunens anseende. Att de styrande partierna dessutom nu tagit bort rätten att arbeta heltid och skrotat lönesatsningen på våra underbetalda anställda gör knappast att välfärdens arbetare vill bo här.

För det tredje så skrämmer det eskalerande gängvåldet bort människor. Det vore oseriöst att anklaga den nuvarande majoriteten för att ha orsakat kriminaliteten. Däremot måste deras agerande under våldskrisen granskas. Höger/SD-styret har valt att genomföra de största nedskärningarna inom skolan på mycket länge och nu störtdyker skolresultaten. Dessutom leder det till att den stödpersonal som främst hjälper elever som har det tufft minskar. Samtidigt som en misslyckad skolgång är en av de värsta riskfaktorerna för att dras in i gängen. Den största neddragningen på fritidsgårdar i kommunens historia, bland annat i utsatta stadsdelar som i Hageby, Marielund och Klockaretorpet är knappast heller en klok förebyggande politik. De styrande partierna har också sagt nej till våra förslag om att bekämpa prostitutionen samt att införa arbetsmetoden ”gruppvåldsintervention” för att avskräcka de gängkriminella.

Vänsterns alternativ för att återupprätta Norrköpings sargade rykte är att sluta fred med kulturlivet och stoppa nedskärningarna i välfärden. Och faktiskt resolut ta det som är kommunens främsta ansvar i striden mot gängkriminaliteten, nämligen det förebyggande arbetet. Utvecklingen måste vändas – för vem tusan vill egentligen bo i högerns och SD:s Norrköping?

Nicklas Lundström, gruppledare (V) Norrköping

Fredagen den 26 januari höll Reidar Svedahl, nyligen uteslutits från Liberalerna men fortfarande är kommunalråd i Norrköpings kommun, en pressträff. Den följdes av en pressträff från Borgerlig Samverkan om hur de ska agera framåt. Vänsterpartiets gruppledare Nicklas Lundström kommenterar:

–  De uppgifter som kommit fram är allvarliga. Svedahl hävdar att Borgerlig samverkan och Sophia Jarl varit mer inblandade i Marvikenaffären än vad de hävdar. Trots att hennes främsta anklagelse mot Svedahl varit just jäv i samband med Marviken. Marvikens ägare Niclas Adler har ju stämt Norrköpings kommun efter det att vi avbröt samarbetet med honom. Höga kommunföreträdare ska inte förhandla med honom under rättstvisten. Det kan skada rättsprocessen och göra att kommunen riskerar att stå utan försäkringsskyddet på 50 miljoner om vi måste betala skadestånd. Alltså en situation där enskilda politikers agerande kan kosta skattebetalarna riktigt dyra summor. Det är fortfarande inte klarlagt hur Borgerlig samverkan och Sophia Jarl agerat.

– Nu hoppas jag att de styrande partierna inser att oppositionens förslag på en oberoende granskning av Marvikenaffären verkligen behövs. Det måste bli glasklart för alla vad de ledande politikerna haft för kontakter, vad de vetat och hur de agerat. Hela sanningen måste fram om någon sorts trovärdighet för detta kommunstyre ska kunna återupprättas. Låt mig vara tydlig, det handlar inte enbart om Reidar Svedahl, jag anser att hela höger/SD-styrets agerande under den här krisen mycket allvarligt skadat kommunens förtroende och rykte.