Tre veckor som kommunalråd. En spännande tid. Så många nya människor att träffa och lära känna. Så många politiska frågor att ta ställning till. Tiden räcker inte riktigt till.

Vi samverkar i en koalition med socialdemokraterna och miljöpartiet. Med en politisk överenskommelse i 71 punkter som grund. Fem  kommunalråd med olika ansvarsområden och med olika politisk ideologi. En ny och omskakande erfarenhet. Vi kan inte längre driva våra egna frågor, söka stöd för dem och om vi misslyckas, bara dra oss tillbaka. Kanske reservera oss. Vi måste verkligen sträva efter hitta gemensamma utgångspunkter, kompromissa och till slut gemensamt besluta hur vi ska göra. Vi har haft många diskussioner i den nya kommunalrådsgruppen om hur vi ska arbeta tillsammans, hur vi ska lösa frågor där vi inte har lika uppfattning. Och hur vi ska agera för att våra olika politiska ståndpunkter ska leva men ändå samordnas till en gemensam linje. Inte alltid så enkelt.

Och det är det viktigt att vi hittar former i vårt eget kommunalpolitiska arbete. Att vi tillsammans jobbar för att våra hjärtefrågor får genomslag.

De här veckorna har jag deltagit i KS-beredningen, som innebär att vi finns med i början på de politiska frågor som så småningom kommer upp i kf. Det ger oss möjlighet att påverka politiken från början i alla frågor. Det är också nytt för partiet. Men det gör frågan om information, delaktighet och demokrati så oerhört viktig. Vi måste hitta former för att jag som kommunalråd hela tiden förankrar frågorna i partiet och framförallt i kf-gruppen. Det nya är också att vi i alla nämnder kommer att delta i beredningen av alla ärenden från förta början. Ett faktum vi måste lära oss att hantera så att vi har ett inflytande i politiken.

Vi har också en politisk sekreterare till stöd i arbetet. Ricardo Olivares har börjat arbeta och vi ägnar mycket tid till hur vi ska planera arbetet så att han både blir ett stöd för mig som kommunalråd och för alla förtroendevalda. Tillsammans ska vi verkligen försöka arbeta så att alla kamrater finns med i beslutsprocesserna.

Två kommunfullmäktigemöten har jag upplevt. Den 6 november blev en liten rysare då den borgerliga alliansen tog strid om ordförandeposten i kf, men tack och lov misslyckades. Sd-ledamoten lade ner sin röst. Därför blev Irene Lindén (s) vald. En kupp som inte bådar gott inför framtiden. Även på kvällens kf-möte (27 november) tvingade alliansen fram en votering. Denna gång i ett ärende om upphandling av driften i ett äldreboende. Den här gången röstade sd-ledamoten med alliansen och Irene fick utnyttja sin utslagsröst. Vi får se hur det går med budgeten på kf-mötet 18 december. Alliansen har visat färg, och på det mötet finns båda sd-ledamöterna på plats. Det är ingen angenäm situation att detta i mina ögon odemokratiska parti finns med i ett demokratiskt organ. Vi behöver fundera tillsammans i partiet hur vi ska förhålla oss.

Ytterligare en ny situation är att vänsterpartiet genom mig på ett helt annat sätt än tidigare fått möjlighet att kommentera politiska frågor i tidningarna och i radio och TV. Vi fick bra utrymme i tidningarna i samband med budgetpresentationen. Och jag har tillsammans med Stefan Arrelid från mp debatterat budgeten med Mattias Sundin från fp i Kanal Lokal. Har ju inte direkt nån vana med TV-debatter, men vi bör ju ta alla tillfällen att föra ut samarbetspartiernas gemensamma politik. Visa att vi är duktiga på att styra kommunen. . 

Kerstin H

På medlemsmötet den 19 november beslutades om vilka kamrater som ska sitta i nämnder mm i kommunen de närmaste fyra åren.

Kerstin Hildebrand är sedan tidigare utsedd till kommunalråd och ersättare i Kommunstyrelsen och Cecilia Ambjörn till ordinarie ledamot i Kommunstyrelsen. Nu är även övriga platser fördelade.

Mötet följde valberedningens förslag och fastslog följande:

Politisk sekreterare:

Ricardo Olivares   

Vård och omsorgsnämnd:     

Kerstin Hildebrand, ordförande

Ricardo Olivares, ersättare

Barn och ungdomsnämnd:    

Lotta Andersson,  vice ordförande            

Juan Perez, ersättare

Gymnasienämnd:                  

Kerstin Kalered, ledamot                          

Elin Melander, ersättare

Kollektivtrafiknämnd:          

Lennart Pettersson, ledamot                      

Jens Larsson, ersättare

Stadsplaneringsnämnd:        

Cecilia Ambjörn,  vice ordförande                                   

Leopold Karlsson, ersättare

Kultur o Fritidsnämnd:         

Rodi Ailert, ledamot            

Eva Muhling, ersättare

Socialnämnden:                    

Irja Berglund, vice ordförande                                         

Yvonne Lövbom, ersättare

AV-nämnden:                        

John Bertilsson, ledamot                            

Mikael Larsson, ersättare

Bygg o Miljönämnd:             

Isa Yalman, ledamot                                 

Sten Lövbom, ersättare

Tekniska nämnd:                  

Lars-Göran Ölander, ledamot                                         

Mona Olsson, ersättare

Hnab: Leopold Karlsson

Hamn o stuveri: Torbjörn Björlund                                                                           

Destination Norrköping: Lelle Karlsson

NKF AB: Tord Lindberg

Norrköpings vatten: Lars-Göran Ölander

Vice ordf. personalutskottet  

Kerstin Hildebrand

Valnämnden                          

Inger Rosen-Wronka

Nämndemän                          

Inger Rosen-Wronka

Marita Andersson

Dogan Yavasco

Isa Yalman

Av tradition är det i första hand högutbildad medelklass som njutit av museernas samlingar, och fört traditionen vidare till sina barn. Genom reformen med fri entré lockades nya grupper in till museerna. Nu vill den borgerliga regeringen stänga porten i ansiktet på dem. Man visar även på detta område sitt rätta ansikte. Klasspolitikens ansikte.

Reformen resulterade i en ökning av antalet besök på 159 procent. 2,9 Miljoner nya besök! Det slopade inträdet har gett nya grupper den skjuts som behövts för att få dem att ta klivet in i museisalarna. Till de värdefulla samlingar och konstskatter som alla faktiskt är med och äger. På många ställen har tomma salar nu blivit levande mötesplatser.

Liksom allmänna bibliotek är museerna en viktig kunskapskälla för oss alla. Kunskap gör oss bättre rustade att möta en hård värld och konkurrens. Det är väl det borgarna vill förvägra oss.

En jämlikhetsreform kommer nu att krossas, om vi inte protesterar.

 Arbetarnas bildningsförbund (ABF), har startat en namninsamling mot avskaffandet av den fria entrén. Jag uppmanar alla att gå in på webbplatsen www.frittmuseum.se och protestera.

Rodi Ailert, gruppledare, Vänsterpartiet Norrköping

Igår hade Vänsterpartiet Norrköping ett historiskt medlemsmöte, men också ett väldigt roligt medlemsmöte. Vi valde för första gången i historien ett kommunalråd, eller i alla fall föreslog en kandidat för kommunfullmäktige att välja. Grattis Kerstin Hildebrand!

Förutom detta valde vi dessutom in ledamöter i kommunstyrelsen och kommunens valberedning. Vi beslutade även, med stor enighet, att ställa oss bakom det politiska program som arbetats fram tillsammans med samarbetspartierna i överenskommelsen.

Detta program utmålas av moderatledaren Jörgen Rundgren, enligt NT, som "ett riktigt vänsterprogram" Det verkar som vi har all anledning att vara nöjda med överenskommelsen. Genom programmet har vi satt stopp för vinstutdelande driftsformer inom exempelvis äldreomsorgen. Vi har även drivit igenom att det ska nyanställas personal inom skola, vård och omsorg och flera initiativ till att göra kommunen till en ännu bättre arbetsgivare. Bland dessa finns ett förslag om att prova förkortad arbetstid inom kommunala enheter, satsa på lågavlönade grupper och att ett jämställdhetsperspektiv ska beaktas i alla politiska beslut.

Även om vi har gått tillbaka i valet har den politiska situationen ändå inneburit att vi har gått framåt i politiskt inflytande. Vi kommer under kommande mandatperioden ha en historiskt unik situation där vi har ett fullständigt politiskt samarbete med Socialdemokraterna och Miljöpartiet, och där vi har ett eget kommunalråd. Vi har dessutom, enligt vår veteran Sven Nordlöf, för första gången på 60 år, en riksdagsledamot från Norrköping. Grattis även Tobbe Björlund!

Stämningen på medlemsmötet var mycket god och stämningen inom partiföreningen är överhuvudtaget väldigt trivsam. Valnederlaget i riket verkar inte ha haft några negativa psykologiska följder utan det verkar snarare som att den borgerliga regeringen kastat mer eld på brasan. Partiet medlemmar glöder av ännu mer engagemang och nya medlemmar strömmar till i en strid ström. Människor som, upprörda av valresultatet, vill sluta upp i en effektiv opposition mot borgarna för att vrida samhället åt vänster.

Inte undra på att människor känner sig upprörda eller lurade. Till årets valrörelse finns ingen motsvarighet i lurendrejeri och fula metoder. Det är ett märkligt politiskt klimat vi befinner oss i då Moderaterna kan gå ut i en valrörelse och kalla sig för "det nya arbetarpartiet" och uppfattas som trovärdiga av en stor mängd väljare. Samma Moderater som under hela 1900-talet har motarbetat alla reformer som haft som syfte att göra situationen bättre för vanligt folk; allt från allmän och lika rösträtt till kortare arbetstid.

Det blir alltmer tydligt vilken stor roll media spelar i politiken, kanske framförallt i valtider. Media har sedan flera år tillbaka bistått den borgerliga alliansen i att stärka bilden av de fyra spretiga borgerliga partierna som ett trovärdigt regeringsalternativ och tagit varje chans man haft till att visa på oenighet mellan den socialdemokratiska regeringen och dess samarbetspartier. Men den politiska plattform som vi har kommit överens om i Norrköping är ett exempel på hur bra samarbetet kan fungera mellan partierna på politikens vänstersida.

Även om vi nu har en bra situation i Norrköping där vi kan vara med och påverka politiken åt vänster så är vi i hög grad begränsade av vad borgaralliansen driver för politik på riksplanet. Därför måste vi ta tillvara allt engagemang till att bedriva en kraftfull oppositionspolitik mot borgerligheten, för att garantera att högerstyret bara varar i dessa fyra år.

 JOHN BERTILSSON

Vänsterpartiet i Norrköping har haft ett första medlemsmöte och diskuterat valresultatet. Visst är det en besvikelse att partiet förlorat så många röster. Likaså att högeralliansen nu har tagit över regering och riksdag.
Visst tycker vi att vi gjort en bra valrörelse och hämtat upp oss från ett mycket dåligt utgångsläge. När Lasse Ohly gjorde bra ifrån sig i TV-utfrågningen och dessutom gästade oss i Norrköping gick det en stöt genom partiet här i Norrköping. Vi kände att vi gjorde ett bra arbete med att föra ut vår politik. Men det räckte inte till den här gången. Vi konstaterade, liksom Lars Ohly, att nu går vi i opposition fram till nästa val. Åtminstone på nationell nivå. Här i Norrköping är vi glada åt att för första gången på femtio år ha fått en riksdagsman från stan. Vi gläds med Torbjörn Björlund och önskar honom lycka till samtidigt som vi tänker se till att han håller kontakten med medlemmar och väljare både i Norrköping och Östergötland! I skrivande stund är det fortfarande oklart hur det blir med majoriteten här i kommunen. Kanske blir det fortsatt majoritet för vänsterpartiet, socialdemokraterna och miljöpartiet, om de senare väljer att alliera sig till vänster. Annars blir det en stark majoritet för den borgerliga alliansen om mp väljer dem. Alldeles förfärligt är det också att sverigedemokraterna sticker in sitt fula tryne i Norrköpings kommunfullmäktige. Det kan till och med bli så illa att de får en vågmästarställning. I diskussionerna på medlemsmötet utkristalliserades följande. För att kunna driva en effektiv oppositionspolitik på nationell nivå och samtidigt få igång ett bra lokalt arbete tänker vi stärka vår lokala partiorganisation. Det gör vi genom politisk skolning, bl a politisk aftonskola genom CMS lokalt. Vi tänker stärka organisationen av det politiska arbetet, bl a behålla det goda från valorganisationen – aktivitetsgruppen och skrivargruppen för att nå ut med vår politik. Och vi tänker söka samarbete med de olika folkrörelser som finns; facken hyresgäströrelsen, den feministiska rörelsen, solidaritetsorganisationer m fl och ett antal lokala organisationer bl a SALO, Attac. Vi pratade mycket om att hitta bra former för att bekämpa sverigedemokraterna och andra liknande rasistiska organisationer. Ta initiativ till och delta i manifestationer som uttryck för avståndstagande. En överenskommelse har gjorts av alla partier i kf före valet att inte samarbeta på något sätt med SD. Vi förväntar oss självklart att denna gäller även efter valet. En diskussion påbörjades om hur vi ska kunna förena det parlamentariska arbetet med en stark lokal organisation som kan föra ut vår politik i Norrköping. Den diskussionen ska föras vidare under hösten. Vi hälsar alla intresserade att komma med. Ta steget och kom med i Vänsterpartiet som så många gjort nu sedan valet. De närmaste veckorna kommer vi att förhandla oss fram till de positioner vi kan åstadkomma. Mötet var överens om att vår kommunala valplattform utgör grunden till de politiska överenskommelser vi ska åstadkomma. Vi utsåg en förhandlingsdelegation bestående av styrelsens AU och de kamrater som sitter i KS. De ska jobba vidare med en ev politisk överenskommelse och förhandla fram vilka positioner vi kan få fram utifrån den. Innan överenskommelse görs kommer frågan åter till medlemsmöte för ställningstagande. Kerstin Hildebrand, ordförande

Vi har haft aktiviteter vid vår valstuga där några kamrater delade ut flygbladet Arbete åt alla och annat valmaterial. Jag gick förbi där efter att ha deltagit på en annan aktivitet och det hade varit bra.
Valstugan står inne i centrum. Som granne har vi Sossarna som också hade aktiviteter. Bl a en ”valduell” mellan Lasse Stjrnqvist och ett av oppositionsråden.
I vårt viktigaste bostadsområde Hageby hade vi appellmöte. Vi var tre vänsterpartister som pratade om Arbete åt alla utifrån olika aspekter. Lotta Heelge, förstanamn på landstingslistan (och dessutom undersköterska på Vrinnevisjukhuset) utgick från situationen på våra sjukhus och anknöt till vår hälso- och sjukvårdspolitik. Cecilia Ambjörn, förstanamn på vår kommunfullmäktigelista och populär miljöpolitiker pratade om det kommunala perspektivet med vilka olika nya jobb vi arbetar för i kommunen.
Undertecknad utgick från kampanjflygbladet och pratade om 200 000 nya jobb i offentlig sektor som verktyg att öka antalet jobb, förbättra välfärden och sätta igång hjulen i samhällsekonomin.
Även Isa Yalman deltog på mötet, andranamn på kommunfullmäktigelistan och ett känt namn bland alla sina landsmän i Hageby. Många kom fram och frågade honom om vår politik. Dessutom deltog två nya medlemmar Mikael Larsson (AV-nämnden) och Jens Larsson, som delade ut flygblad och diskuterade med folk. Ett mycket lyckat torgmöte.
 
I ett annat bostadsområde, där vi har många väljare delade några kamrater ut vårt lokala valprogram och valsedlar.
Vi kan konstatera att vi har ett aktivt valarbete här i Norrköping.
 
För oss blev det en rejäl skjuts framåt att Lasse Ohly var här dagarna efter den framgångsrika TV-utfrågningen. Det känns bra att vara ute och valarbeta och allfler av oss pratar om ett bra valresultat!
 
Med kamrathälsningar
Kerstin Hildebrand, ordförande i Vänsterpartiet Norrköping

Vänsterpartiet i Norrköping har under minst 8 års tid velat satsa mer på skolan. Det finns dokumenterat bland annat de gånger vi lagt egna budgetförslag i kommunfullmäktige. De gånger vi samarbetat med S och Mp har vi varje gång lyckats driva igenom mer pengar till skolan än vad som annars varit fallet. Mer pengar än vad socialdemokraterna föreslagit. Att det inte blivit mer än vad det blivit beror på att för s har det alltid funnits något annat som varit viktigare.
Men (v)i ger oss inte. Vi föreslår även framöver mer pengar till skolan. I vårt valprogram föreslår vi 450 nya jobb i kommunen under mandatperioden. Drygt 100 om året. Många av dessa menar vi ska hamna i grundskolan. För den som vill ha mer personal i skolan och vill förhindra att Mattias Sundin (Fp) blir chef för skolan i Norrköping är valet enkelt. Rösta på Vänsterpartiet i kommunalvalet. Mattias Sundin, folkpartiet och den borgerliga alliansen står för en konservativ och reaktionär skolpolitik med en tillbakagång bland annat till gamla ordningsbetyg.
Vi är också, som vi tidigare sagt, beredda att ta på oss ordförandeskapet i Barn- och ungdomsnämnden såväl som i andra nämnder.

Rodi Ailert, oppositionsråd
Lotta Andersson, kommunfullmäktigeledamot
Kerstin Hildebrand, ordförande, Vänsterpartiet Norrköping

Som alla vet finns en klyfta mellan kvinnor och män lönemässigt, så även inom vår kommun. Vi har en stor andel kvinnor i låglöneyrken i personalen.
Kommunen är en stor arbetsgivare och som sådan både kan och ska vi påverka löneutvecklingen.
Från vänsterpartiet har vi i vår lokala valplattform lyft fram att vi vill minska löneklyftorna mellan kvinnor och män. Målet är naturligtvis att eliminera skillnaderna.

Tyvärr är det en bra bit kvar till dess men vi måste ju börja någonstans. Ett sätt att göra det är genom att ge de som tjänar mindre ett större lönepåslag. När man ger alla samma procentuella lönepåslag gör det att de som har en högre lön från början får en större löneökning i kronor och ören vilket istället ökar löneskillnaderna.
Vi vill istället att de som tjänar under 18 000 kr/mån ska få en procent mer i lönepåslag. Det skulle minska löneskillnaderna rent allmänt men framför allt mellan könen eftersom kvinnor utgör en stor del av de som tjänar lägst.
Män och kvinnor ska också ges samma tillgång till social service, kultur och trygga stadsmiljöer. Det kräver ett medvetet och aktivt arbete. Genus- och jämställdhetsanalyser ska göras inför alla beslut där konsekvenser och alternativ blir tydliga.
Inom förskolan och skolan behandlas pojkar och flickor olika enbart beroende på kön och det ger dem olika förutsättningar och möjligheter. Det är fel och vi måste arbeta aktivt för att sprida kunskap om detta.
Vi vill att Norrköpings kommun ska erbjuda samma villkor för kvinnor och män. Allt annat är orimligt.

Cecilia Ambjörn, Kommunstyrelseledamot
Lotta Andersson, kommunfullmäktigeledamot
Vänsterpartiet i Norrköping

De allra flesta barn och unga i Sverige mår rätt så bra, men långt ifrån alla. Allt fler drabbas av allergier, diabetes, övervikt. Psykiska problem har blivit allt vanligare enligt en ny utredning av Statens folkhälsoinstitut (Bremberg, 2006-08-15). Och utvecklingen tyder på att förskolans och skolans insatser för att utveckla kompetenser inte fullt ut motsvarat de ökade krav som finns i dagens samhälle.
Utredningen pekar på två huvudförklaringar till utvecklingen – omställningen av arbetsmarknaden och den ökade individualiseringen i samhället. Skolan har avgörande betydelse för att möta båda dessa trender. Arbetslösheten bland ungdomar är mycket hög. För att öka möjligheterna att få jobb skaffar sig alltfler längre utbildning. När ungdomar ägnar fler år åt skolan krävs att de fått en god grund för studier efter grundskolan. Många verkar, enligt utredningen, sakna denna grund. Även de negativa effekterna av individualiseringen kan motverkas av en väl fungerande skola som utvecklar ungdomars intellektuella, emotionella och sociala kompetenser.
Vänsterpartiet menar att skolan måste göra vad den kan för att främja god hälsa, och för att stödja eleverna om de trots förebyggande insatser mår dåligt, fysiskt eller psykiskt. Flera välgjorda undersökningar visar att ungdomar som har fått träna sig att lösa problem och att överblicka olika alternativ klarar situationen bättre. En viktig del av skolans kärnuppdrag är att utveckla sådana kompetenser. Skolans kunskapsuppdrag är nödvändigt men inte tillräckligt för att skapa trygghet i en alltmer komplicerad värld.
I den borgerliga alliansens skola är det tvärtom. Deras analys av skolans förutsättningar och situation är ytlig. Därför blir också deras åtgärder ytliga. De vill införa ökade befogenheter för lärare att skapa ordning och reda i klassrummet, mera kontroll av eleverna, tidigare betyg osv. I deras skola ”bestämmer lärarna, inte eleverna, inte föräldrarna” för att citera fp här i stan. Allt för att hårdare reglera skolans kunskapsuppdrag, inte för att ge alla barn och ungdomar ökad kompetens att möta en alltmer komplicerat värld.

Vi i Vänsterpartiet menar att den borgerliga alliansens skolpolitik är vad dagens elever minst av allt behöver. Det de behöver är mera delaktighet i sin egen skolsituation snarare än mera lärarstyrning. De behöver utbildade lärare som lyssnar på dem och vill lära känna dem som individer. Som har kompetens att möta deras olika sätt att förstå och tillägna sig kunskaper. Och de behöver mera utrymme att utifrån sin egen förståelse av omvärlden utveckla sitt lärande genom att möta lärare som verkligen kan och vill stödja dem.

Vänsterpartiet menar att det finns en risk att skolan håller på att bli allt för kunskapsorienterad, så till den grad att det sociala samspelet glöms bort. Om det sociala samspelet ökar i betydelse får lärandet samtidigt hjälp på traven. För det behövs vuxna i skolan med den utbildning och den kompetens som krävs för det arbete de har att utföra. De måste ges tid med barnen och ungdomarna, tid att lära känna dem, att se dem och bekräfta var och en. Skollagen måste skärpas så att det är vuxna med relevant utbildning som stödjer våra barns och ungdomars utveckling och kunskapsutveckling.

Elevernas hälsa ska uppfattas som en fråga för hela skolan, inte bara för den enskilde eleven. Skolans ledning och personal måste arbeta utifrån insikten att hur verksamheten organiseras och miljön utformas kan bidra till elevers ohälsa, psykiskt såväl som fysiskt. Om en elev har hög frånvaro, svårigheter i skolarbetet, svårigheter i sociala relationer ska orsaker sökas i skolan som helhet.

För att kunna arbeta förebyggande och främjande måste alla lärare ha kunskap om barns och ungdomars hälsa. För att skolsköterska, kurator och psykolog ska kunna ingå i det förebyggande arbetet måste de finnas närvarande i skolverksamheten. Elever ska enkelt och omedelbart kunna komma i kontakt med dem. Lärare ska kunna få handledning och dessa yrkesgrupper kan vid behov ingå i arbetslagens arbete. Det är också viktigt att lärare får pedagogisk handledning för att utveckla ett reflekterande arbetssätt och kunskaper om hur man utvecklar goda lärmiljöer som gynnar de ungas lärande.

Lotta Andersson, vänsterpartiet, ledamot i kommunfullmäktige
Irja Berglund, vänsterpartiet, 1:e vice ordförande i Socialnämnden

Sommaren håller på att ta slut. Och det innebär i år att, samtidigt som alltfler av oss nu så småningom får lov att återvända till våra invanda dagliga rutiner, så slår nu valkampanjen in för fullt.
Stadens torg kommer snart att fyllas med lokalpolitiker som fördelar valflygblad. Nyhetsrapporteringen och tidningarnas debattsidor kommer alltmer att domineras av de olika politiska partiernas utspel inför valet. Kortare vårdköer, frysta fastighetsskatter, guld och gröna skogar utlovas nu till höger och vänster.
I sin senaste betraktelse ”Fem minuter” efterlyser Karl-Åke Bredenberg i stället en öppen redovisning av de olika tävlande partiernas ”ideologiska stomme”. På så sätt skulle var och en kunna dra sina egna slutsatser om framtiden.
Det är en mycket bra tanke!
Tänk om vi till slut skulle få reda på att de flesta av dagens folkpartistiska profiler (till exempel vår egen lokala förmåga Mathias Sundin) helt uppenbarligen tror att samhällsnytta uppnås bäst genom ordning, reda, kulturkanon, tvång och allmän disciplinering av undersåtarna.
Tänk om moderaterna öppet berättade hur mycket offentlig välfärd de egentligen tänkt avskaffa eller avgiftsbelägga under den kommande mandatperioden. Eller tänk om centerpartiets ordförande öppet förkunnade att hennes parti inom en snar framtid ska läggas ned, just på grund av brist på någon säregen ideologisk stomme.
Och tänk om miljöpartiet någon gång skulle bestämma sig för en förutsebar färdriktning när det kommer till välfärdspolitiken.
Tänk om socialdemokraterna skulle tvingas minnas sitt eget partiprogram, även under de tider då de styr i landet. Och så finns ju vänsterpartiet, som av Karl-Åke Bredenberg beskrivs som en varg i fårskinn.
Men den som vill ta reda på samtliga partiers ”ideologiska stomme” skulle ju också kunna göra sig besväret att läsa partiprogram och funderar en stund själv över denna läsning.
Hade Karl-Åke Bredenberg gjort detta och läst vänsterpartiets handlingar i stället för att lite slentrianmässigt avdammat det gamla kommunistiska spöket, jo, då hade han kanske noterat att vänsterpartiet faktiskt helt öppet och tydligt deklarerar en ideologisk profil.
Den kan sammanfattas så här: Vi vill ha ett rättvist, solidariskt och mångkulturellt samhälle.
Och just detta gör att vänsterpartiet inte behöver låtsas som om det kommande valet handlade om att bedöma vilket lag som är bäst på att samverka på bekostnad av de egna profil- och hjärtefrågor.
En röst på vänsterpartiet är helt enkelt en röst på vänsterpartiet, och inte en röst på någon allians.

Henning Süssner (v)
Norrköping

henke-s.blogspot.com