Flygskatten är jättebra. Varför då? Jo, den drabbar ingen fattig. Den som har råd att köpa en flygbiljett har naturligtvis råd att betala en punktskatt på 96 kronor.

Genom att beskatta de som har råd kan vi hålla nere skattenivån för de skatter som drabbar alla. Till exempel momsen på mat och andra livsförnödenheter.
Fram för högre skatter på kapitalinkomster och höga löner. Beskatta de som har råd!
Skatter på lyxkonsumtion bör också öka för miljöns skull. Vi kan inte fortsätta att förbruka ändliga resurser, som olja, i den takt som vi gör nu. Då fördärvar vi jordklotet.
Det är också nonsens att flygskatten skulle vara särskilt dålig för Östergötland. Den drabbar ju Arlanda lika mycket som Skavsta och Kungsängen.

Rodi Ailert, gruppledare, Vänsterpartiet, Norrköping

12 miljoner av Norrköpings budget för 2007 föreslås gå till Kungsängens flygplats.
-Vänsterpartiet anser att dessa 12 miljoner istället ska gå till att höja lågavlönade kvinnors löner. Och/eller till att höja grundbemanningen inom skola och äldreomsorg.
Det vill säga till kvinnors behov, säger Rodi Ailert, gruppledare.
-Vi anser det därför att Norrköping är väldigt väl försett med flygplatser. Vi har i dagsläget tre internationella närflygplatser. En inom stadens hank och stör. Till de andra två är det 45 respektive 65 kilometer. Även det längsta avståndet är ett normalt avstånd till en närflygplats. Vare sig man bor i Paris, Stockholm eller någon annan storstad.

-Jag är också förvånade över att de politiker som annars är så sparsamma nu vill satsa skattepengar på att socialisera Norrköpings flygplats säger Rodi.

Vänsterpartiet är däremot öppna för satsning på en flygplats i Östergötland. (Som ett komplement till Stockholms norra och södra flygplatser.)
Konkurrens mellan Norrköpings och Linköpings flygplatser kan innebära att båda gräver sin egen grav.
Fjärde storstadsregionen är inte stor nog att härbärgera två flygplatser, säger Rodi.

För närmare upplysningar kontakta Rodi Ailert, telefon 011-15 10 45 eller 073 –020 1122.

Vänsterpartiet i Norrköping har haft årsmöte den 19 mars och bland annat fastställt kommunfullmäktigelistan som upptar 31 namn.

Nya ledamöter i fullmäktige blir John Bertilsson på plats 4 och Henning Süssner på plats 6. John Bertilsson är 26 år, kriminalvårdare och studerande på Campus Norrköping. Henning Süssner är 30 år och forskare på Campus Norrköping. Han har, liksom ett par andra vänsterpartister i Norrköping, nationella uppdrag för Vänsterpartiet.
Cecilia Ambjörn toppar som tidigare listan. I ordning följer sedan Isa Yalman, Lotta Andersson, John Bertilsson, Irja Berglund, Henning Süssner, Kerstin Kalered, Torbjörn Björlund, Elin Melander och Rafael Alvarez.
Rodi Ailert återfinns på plats 16.
-Jag vill koncentrera mig på skrivande, säger Rodi. Efter 8 år i ledningen och med god återväxt är det ett positivt val. Vi försöker sprida uppdragen och nu har jag egentligen för många.

Kerstin Hildebrand omvaldes som ordförande. Även Östgötadistriktets ordförande är från Norrköping. Liksom vänsterpartiets styrelseledamot i Östsam, den politiska ”doldisen” (åtminstone i Norrköping) Lelle Karlsson.
Vänsterpartiet i Norrköping har på senare år stärkt sin ställning och har nu fler politiska uppdrag än någonsin.
Årsmötet antog även ett uttalande mot USA:s ockupation av Irak

För ytterligare upplysningar kontakta
Kerstin Hildebrand, tel. 073-020 1576 eller
Rodi Ailert, tel 15 10 45 eller 073-020 1128.

KOMMUNFULLMÄKTIGELISTA (v) 2006-2010.

1. Cecilia Ambjörn
2. Isa Yalman
3. Lotta Andersson
4. John Bertilsson
5. Irja Berglund
6. Henning Süssner
7. Kerstin Kalered
8. Torbjörn Björlund
9. Elin Melander
10. Rafael Alvarez
11. Lotta Heelge
12. Juan Perez
13. Jon Hauge
14. Lelle Karlsson
15. Marja Lindberg
16. Rodi Ailert
17. Georgina Olivares
18. Lennart Pettersson
19. Mikael Larsson
20. Dogan Yavasca
21. Angelina Lövbom
22. Ewa Mühling
23. Leopold Karlsson
24. Mats Bard
25. Sten Lövbom
26. Monika Hagberg
27. Zorita Björlund
28. Mona Olsson
29. Ricardo Olivares
30. Jens Larsson
31. Yvonne Lövbom

Vi vill börja med att säga något som alla egentligen vet. Det behövs kraftfulla satsningar på fler arbeten inom äldreomsorgen, barnomsorgen och skola. Det är därför vänsterpartiet siktar mot 200 000 nya jobb i den offentliga sektorn. Det är kloka investeringar för att behålla och utveckla Sveriges välfärd och beredskap att möta framtiden.
På en del sätt går det bra för svensk ekonomi. Vinstutdelningarna i företagen är rekordstora, tillväxttakten är hög. Men det betyder inte att allt är bra i Sverige. Många känner inte igen sig i bilden av en blomstrande ekonomi. Alltför många är arbetslösa, samtidigt som villkoren för stora grupper på arbetsmarknaden skärpts med övertider, stress och begränsat inflytande. Detta är en kännbar, daglig verklighet för många. De politiska beslut som tas borde utgå från den verkligheten.
I alla samhällen behövs fler anställda för att behålla och stärka välfärden. Det är möjligt att med samma insats av råvaror och arbetstid producera dubbelt så många bilar eller datorer, när nya produktionsmetoder och maskiner införs. Men det är knappast möjligt – eller önskvärt – att läraren klarar av lektionen på halva tiden, har dubbelt så stora klasser, eller att personalen på ålderdomshemmet matar en gammal människa snabbare. Det behövs fler sjuksköterskor, vårdbiträden, lärare och fritidsledare.
Vänsterpartiets krav om 200 000 nya jobb i offentlig regi handlar om detta vägval i den ekonomiska politiken.

Arbetslösheten drar med sig stora kostnader. En direkt kostnad är a-kassan. Indirekta kostnader kan vara ännu större, såsom utslagning och missade möjligheter att ta tillvara människors kapacitet och kunskaper. I dag inriktas politiken i stor utsträckning på att lindra effekterna av arbetslösheten, och man hoppas även på att privata arbetsgivare ska anställa flera. Det är naturligtvis bättre att satsa på riktiga jobb, som genererar skatteinkomster och ger arbetstillfällen i alla sektorer i samhället.
Ska det vara en rättighet att få god sjukvård och mänsklig omsorg? Personalen i äldreomsorgen får slita alltför hårt och anhöriga tvingas ofta dra ett tungt lass. För vänsterpartiet är det tydligt vad som är riktiga prioriteringar. Vi vill inte ha ett samhälle där en bra sjukvård, äldrevård eller skola är en lyx. Vi accepterar inte en situation där de som arbetar inom dessa sektorer går på knäna samtidigt som många människor är arbetslösa. Det tycker vi är ett slöseri som vi vill bryta.

När vi presenterat förslaget om fler anställda i offentlig sektor har det kommit kommentarer om att detta skulle vara orealistiskt och innebära orimliga kostnader. Det är egentligen märkligt att se fler jobb som en kostnad för samhället. Det gäller även när man fokuserar på de kortsiktiga kostnaderna. Kostnaden för att anställa 50 000 personer per år kan uppskattas till cirka 10 miljarder kronor. Även om det kostar mer att få igång 200 000 nya jobb, så kan vi till exempel ställa det mot den borgerliga alliansens löften att sänka skatterna med 37 respektive 45 miljarder bara de första två åren efter en eventuell valseger.
Vi vill satsa samhällets resurser på en anständig äldrevård, en förstärkt sjukvård och en skola i världsklass. Högern vill satsa miljarder på dem som har det bäst ställt. Det är upp till medborgarna att bestämma vad som är en realistisk och ansvarsfull politik.

Lars Ohly
Kerstin Hildebrand
Cecilia Ambjörn
Torbjörn Björlund

Den 9 juni är det dags för avspark i fotbolls-VM i Tyskland. Med bestörtning har vi tagit del av planerna på att ge fotbollsentusiasterna möjligheten att köpa sexuella tjänster på bordeller som planeras i närheten av fotbollsarenorna. Enligt engelska tidningsartiklar beräknas minst 40 000 kvinnor att föras in i Tyskland eller lockas med arbetstillstånd i EU.

Sedan 2002 är det lagligt med prostitution i Tyskland. Att tjänster av sexuell karaktär tillhandahålls organiserat, som en ren affärsverksamhet, är en effekt av denna legalisering.

I Berlin, där finalen spelas, har en bordellägare just avslutat bygget av en stor bordell nära stadion. I Köln tillhandahåller myndigheterna ”performance boxes”, ett slags carport-liknande moduler för lättillgänglig sex. I Hamburg samarbetar polisen med bordellägarna för att hålla en stabil prissättning på de sexuella ”tjänsterna”.

Det måste vara i fotbollens intresse att inte förknippas med prostitution, trafficking och inhuman människosyn.

European Woman’s Lobby skrev i oktober en brådskande motion för att försöka hindra bordellerna. Dess tyska medlemsorganisation, Deutscher Frauenrat, har skrivit till tyska fotbollsförbundet och spelarna liksom till politiska instanser för att kräva ett ställningstagande.
Men varken Svenska fotbollsförbundet eller Svenska riksidrottsförbundet vill agera. Svenska Fotbollsförbundets informationschef Jonas Nystedt säger att förbundet inte kommer att agera, då man ser det som Riksidrottsförbundets uppgift. Karin Mattson, ordförande i Svenska Riksidrottsförbundet, tycker att bordellplanerna är ”bedrövliga”, men menar att Fotbollsförbundet har ansvaret.

I Piteå pyr det däremot som vanligt. Kommunen, kvinnojouren, Manliga nätverket och stadens fotbollsklubbar uppmanar till kraftiga protester mot sexköpen.
Och kvinnoorganisationer, fotbollsföreningar landet runt går till storms mot byggandet av bordeller i anslutning till sommarens fotbolls-VM i Tyskland.

Gör som dom – protestera mot fotbolls-VM:s bordeller

Vi riktar några frågor till Svenska fotbollsförbundet och Svenska riksidrottsförbundet:
• Vad tänker ni göra för att medverka till att få stopp på prostitutionen?
• Vad tänker ni göra för att få stopp på kopplingen mellan prostitution och fotboll?
Vi förväntar oss ett svar från er i god tid före fotbolls-VM

Kerstin Hildebrand, ordförande, Vänsterpartiet i Norrköping
Elin Melander, Ung Vänster, Norrköping
Rodi Ailert, oppositionsråd, (v), Norrköping

Norrköping har under årtionden gått igenom en svår omställning på arbetsmarknaden. Tillverkningsindustrin har krympt och vi har därmed en högre arbetslöshet än genomsnittet.
Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet intensifierar nu ansträngningarna för att vända utvecklingen. Genom en förbättrad ekonomi kan vi i årets budget för första gången på mycket länge ge 3 % eller mer till skolan och vården. Detta innebär att kommunen kan öka antalet anställda. Vi börjar med att satsa på förskolan som får 50 nya förskollärare, netto. Genom att satsa först och mest på våra nya medborgare får vi förhoppningsvis positiva effekter på hela skolsystemet. Även vård- och omsorg har möjlighet till en liten nettoökning av fast anställd personal. Till det kan läggas cirka 200 plusjobb och utbildningsvikariat, det vill säga tillfälliga anställningar.

I en särskild ledningsgrupp för fler jobb arbetar vi bland annat med följande åtgärder:

-Genom projektet företagsnära besöker kommunen i samarbete med arbetsförmedlingen hundratals privata företag i Norrköping. En dialog förs om hur vi tillsammans kan bidra till bättre företagande och fler jobb i Norrköping.

-Projekt Drivbänken i Pronova stöder nyutveckling av kunskapsintensiva företag och samarbetar med Campus Norrköping.

-Vi har anslagit pengar till utveckling av Tillväxtcenter Etnicitet (arbetsnamn). Detta innebär bl a att, genom internationella förebilder, ge ett offentligt stöd till nätverkskapande för att utveckla företagande och sysselsättning utifrån invandrares egna tillgångar. Språkkunskaper, kännedom om andra länders kultur och näringsliv och så vidare.

-Vi har anslagit pengar till att utveckla elektronik på papper. I samarbete med industrin och Campus finns unik kunskap som framgångsrikt utvecklad kan leda till nya företag och arbetstillfällen.

-I kommunen arbetas med att försöka utveckla någon form av socialt företagande. Det skulle kunna innebära att vi kan behålla en del legojobb som annars går till låglöneländer. Kalmar har utvecklat detta framgångsrikt. Vi är beredda att stötta detta om och när behov finns. Vi bevakar utvecklingen för socialt företagande som Nutek nu driver.

-Vi uppmuntrar till att använda åtgärden Friår till att pröva på att Starta Eget. Friårsreformen innebär att man kan ta tjänstledigt med ersättning under högst ett år, för att pröva något annat. Vi uppmuntrar i samarbete med Nyföretagarcentrum till att inrikta detta mot egenföretagande. På så sätt kan sysselsättningsökningen, som åtgärden innebär, bli varaktig.

I Norrköping dominerar numera handel, transporter och kommunikation. Vår höjning av barn- och studiebidrag på riksplanet bidrar till att höja köpkraften. Något som särskilt gynnar de verksamheter som dominerar i Norrköping.
Socialdemokraternas, vänsterpartiets och miljöpartiets arbetsmarknadssatsningar innebär att även landstinget och staten i Norrköping kommer att anställa många plusjobbare under en tid av två år.

Från samhället är signalerna nu tydliga om att höja sysselsättningen. Näringslivet i övrigt är också på gång med mycket. Sammantaget gör detta att vi kommer att kunna se jobben öka det närmaste halvåret.

Faktum är att Norrköping kommit längre än många andra jämförbara kommuner med omställningen från att vara beroende av tillverkningsindustri till en mer mångsidig arbetsmarknad. Det ger oss, i kombination med vårt läge och Campus Norrköping, mycket goda framtidsmöjligheter.
En växande näring som vi kommer att satsa mer på är besöksnäringen. Till att börja med genom byggandet av den nya konferensanläggningen Flygeln och en ny idrottshall.

Mattias Ottoson gruppledare (s),
Rodi Ailert gruppledare (v),
Stefan Arrelid gruppledare (mp).

Kollektivavtal har en central roll i svensk arbetsrätt. Genom att en facklig organisation kommer överens med en arbetsgivare om en lägsta nivå för löner och andra arbetsvillkor skapas trygghet och stabilitet på arbetsmarknaden. Dessa faktorer utgör, tillsammans med andra faktorer, en konkurrensfördel i det långa loppet.
Nu ökar handeln med tjänster över nationsgränserna. Det finns en uppenbar risk för dumpning/sänkning av löner och andra arbetsvillkor. Försämringar hotar för löntagarna. Stabilitet och trygghet hotas, konflikter kan bli vanligare.

Det är därför viktigt att även kommuner gör vad man kan för att förhindra en sådan utveckling. För närvarande är rättsläget oklart. Men frågan är så pass viktig att vi inte kan invänta en långsam juridisk process. Norrköping bör föregå med gott exempel och införa ett krav, i våra inköps- och upphandlingsrutiner, på att svenskt kollektivavtal ska ingå.

Vi föreslår att kommunen i sina inköps- och upphandlingsrutiner skriver in ett krav på att svenskt kollektivavtal ska ingå.

Norrköping den 27 februari 2006.

Lotta Heelge (v)

Torbjörn Björlund (v)

Nu ökar handeln med tjänster över nationsgränserna. Det finns en uppenbar risk för dumpning/sänkning av löner och andra arbetsvillkor. Försämringar hotar för löntagarna. Stabilitet och trygghet hotas, konflikter kan bli vanligare.

Kollektivavtal har en central roll i svensk arbetsrätt. Genom att en facklig organisation kommer överens med en arbetsgivare om en lägsta nivå för löner och andra arbetsvillkor skapas trygghet och stabilitet på arbetsmarknaden. Dessa faktorer utgör, tillsammans med andra faktorer, en konkurrensfördel i det långa loppet.

Det är därför viktigt att även kommuner gör vad man kan för att förhindra detta. För närvarande är rättsläget oklart. Enligt cirkulär 2005-17 från Sveriges Kommuner och Landsting kan man dock vid upphandling av byggentreprenader ställa krav på så kallade särskilda kontraktsvillkor. Sådana villkor kan innehålla kollektivavtalsbestämmelser som gäller på arbetsplatsen eller för branschen i fråga. Det innebär att även om entreprenören inte tecknat kollektivavtal ska ändå motsvarande villkor gälla för dennes anställda.

Ovannämnda cirkulär anger även att det finns möjlighet att beakta anställningsvillkor och kollektivavtal hos entreprenören inom ramen för det kvalificeringsförfarande som ingår som ett led i en offentlig upphandling.

Vi föreslår,

Att Norrköpings kommun inför särskilda kontraktsvillkor vid upphandling av byggentreprenader samt

Att Norrköpings kommuns upphandlingsenhet beaktar kollektivavtal och anställningsvillkor hos entreprenörer inom ramen för upphandlingsförfarandet

Norrköping den 27 februari 2006.

Rodi Ailert (v)

Cecilia Ambjörn (v)

När man bygger hus idag, så uppmärksammas ofta brister i tillgänglighet. Det kan gälla att dörröppnare saknas, för smala dörröppningar, höga trösklar eller onödiga nivåskillnader. Missar görs också ofta i kontraster och ljussättning, som är viktigt för synskadade.
Grunden för den svenska handikappolitiken är att funktionshindrade har samma rättigheter som andra medborgare. Särskilt prioriterat är, enligt lagstiftningen, att undanröja enkelt avhjälpta hinder.
Byggföretagen har idag egenkontroll av nybyggen och om/tillbyggnader. Egenkontrollen brister många gånger, med följd att tillgängligheten ofta blir lidande. Tradition och okunskap om de lagar som gäller är säkert också vanlig. För att avhjälpa bristerna så har man i vissa kommuner, till exempel i Lund och Helsingborg, anställt tillgänglighetskonsulter/samordnare. Dessa är utbildade i bygglagstiftningen och tolkning av byggritningar. Meningen är att samordnaren ska vara en länk mellan byggindustri, handikapporganisationer och kommun.
Det här bidrar till att kommunen får en kompetens hos en person som kan både tillgänglighetsfrågor och byggfrågor. För att tillgängligheten ska bli bra från början, kan samordnaren i ett tidigt skede gå in och påverka bygg- och planeringsprocessen.
Om kommunen anser att det blir för dyrt skulle vi kunna samarbeta med och dela på tjänsten med någon eller några närliggande kommuner.

Jag föreslår att Norrköpings kommun själv, eller genom kommunsamverkan, anställer en tillgänglighetssamordnare.

Norrköping den 27 februari

Rodi Ailert (v)

Initiativet till denna motion kommer från Christer Johansson, vår ledamot i bygglov- o miljöskyddsnämnden.

I Sveriges mest barnrika område, nämligen Klockaretorpet i Norrköping, finns också över femhundra personer över sextio år.
Av dessa är mer än femtiopersoner åttio år och uppåt. Den här gruppen blir av naturliga skäl bara större för varje år. Därmed måste vi också uppmärksamma de behov den har.

Hemtjänst finns för alla så länge man kan och vill bo kvar hemma. Men det behöver kompletteras med en plats dit äldre – där många är ensamstående – kan gå för att träffa andra människor, för gemenskap runt måltiden eller bara samtala, se på TV eller kanske syssla med en hobby.

Ingen sådan träffpunkt finns längre i Klockaretorpet – den mycket fina och välbesökta dagcentralen i centrum är sedan några år nedlagd. Behovet av den har däremot sannolikt ökat.

En träffpunkt för äldre är ett sätt att skjuta upp flytten till särskilt boende (ålderdomshem) – att social gemenskap betyder mycket för hälsan visar forskningen.

Att äta tillsammans med andra är något som stimulerar matlusten, samtidigt som man för ett litet samtal.

Och så kommer man ut en liten stund och rör på sig för att gå till träffpunkten. Där finns också den sociala omsorgen, dvs man saknas av övriga besökare om man inte meddelat att man inte kommer.
En träffpunkt för äldre och andra daglediga är snart ett akut behov i Klockaretorpet!

Monica Hagberg,
Ricardo Olivares
Vänsterpartiet
i Norrköping